Yemenity2010's Blog

Arabrakadabra, absolut

Posted in Direkt från Jemen, Uncategorized by yemenity2010 on 17/02/2010

Imorgon är det dags – till slut. Efter att ha plockat upp enstaka hälsningsfraser, räkneord och annat instrumentellt när man vistas i ett arabland, så är första lilla privatlektionen inbokad till imorgon förmiddag. Förhoppningsvis blir det av regelbundet en gång i veckan under en tid framöver – hur länge vet jag inte alls exakt just nu. Läraren är en av studenterna på centret där jag arbetar, en kille med många järn i den berömda elden, bland annat extraknäck med att lära ut basal arabiska till nykomlingar. Som mig.

Problemet hittills med det här språket verkar från mitt perspektiv vara att det vimlar av korta, kärnfulla ord och fraser som låter påfallande lika varandra. Och i regel påminner de inte om svenska eller något annat språk jag läst på ett sätt som gör det lättare att memorera dem. Nu finns det, vid närmare eftertanke, ganska många glosor och uttryck även i våra germanska och latinska språktrådar som hämtats från arabiskan (kaffe, socker, alkemi, chiffer, schackmatt – etc). Men ändå. Det här är troligen inte världens svåraste språk, men tillräckligt av en utmaning – inte minst för att de har ett helt eget alfabet att försöka få grepp om. Och så läser de ju som bekant baklänges. Helt objektivt.

Vilket är världens tungroddaste tungomål för utbölingar då? Tidskriften The Economist gjorde ett försöka att besvara frågan ganska nyligen (http://www.economist.com/world/international/displaystory.cfm?story_id=15108609) . Latin är en prövning för många engelsktalande, inte minst på grund av verbformerna; och grammatiken i latinska språk som spanska är inte att leka med, konstaterar de (i det senare fallet är jag kapabel att ha en åsikt – och hålla med). Franska och engelska har nästan rekordmånga alternativa sätt att stava till likalydande ljud. Franskan har till exempel 13 olika stavningsvarianter för det synbarligen simpla ljudet ”o”. Men ”English is a relatively simple language, absurdly spelled” argumenterar den engelskspråkiga publikationen. I många asiatiska språk, som mandarin (världens mest talade?) ändrar orden betydelse beroende på betoning. Och i Botswana finns ett tusental personer vars modersmål heter !Xóõ, vilket kräver avancerade gymnastiska övningar för hals och gom genom inte inte minst 22 olika klickljud. Turkarna är uppfinningsrika när det gäller att bygga ihop flera ord till sinnesvidgande långa sammanhängande fraser. Men värstingen av alla, enligt Economist, heter tuyuca och talas någonstans i östra Amazonas. Där stöter man i princip på alla utmaningar ett språk kan erbjuda; framförallt långa fraser och ovanligt många genus, samt obligatoriska verb-ändelser som i sig förklarar hur en person kommit över information om det han eller hon uttalar sig om – genom egna iakttagelser eller i andra hand, och så vidare. ”Evidential languages force speakers to think hard about how they learned what they say they know” sammanfattar artikelförfattaren, som också kort kommer in på frågan om hur mycket ett givet språk påverkar själva sättet att tänka i den berörda kulturen, liksom det faktum att många spännande språk är på god (eller ond) väg att helt försvinna inom några generationer. Dit hör bland annat tuyuca…

…men knappast arabiska, som rimligtvis talas av ett par hundra miljoner människor (även om jag inte letat upp den senaste statistiken än). Det låter inte exakt likadant i hela området – från arabiska halvön där jag alltså vistas just nu, till Mauretanien på afrikanska västkusten – och osannolikt homogent vore det väl annars. I korthet kan man dela in språket i tre varianter: modern standardararabiska som ska kunna förstås av hela arabvärlden och som innefattar det mesta av det som skrivs och publiceras numera; klassisk arabiska som Koranen och klassisk litteratur är författad på; samt inte oväntat ett antal regionala och lokala dialekter som används till vardags*. Och så mycket har jag förstått att Jemen inte är ett undantag när det gäller förekomsten av slanguttryck och högst egna lingvistiska piruetter. Time to learn how to dance, entonces. Chao for Now, Au revoir mes amies och Ashufaqom ba’aden.

* Källa: Mastering Arabic (Jane Wightwick och Mahmoud Gaafar – Palgrave Macmillan Master Series, 2007)

Arabiska influenser i svenskan, enligt Wikipedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Arabiska_lånord_i_svenskan

Annonser

7 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Sarasara said, on 19/02/2010 at 19:06

    Ypperligt intressant språklektion jag fick mig till livs såhär på fredagskvällen! 🙂 Tuyuca, here I come!

    • yemenity2010 said, on 22/02/2010 at 16:25

      Passa på medan det finns några kvar som fortfarande talar det!

  2. anurlaiqar said, on 22/02/2010 at 12:17

    Heads up – Schack matt kommer från persiska, inte arabiska. Araberna där nere vill gärna tillskriva sig spelet schack, men det kommer faktiskt från Persien. Och dessa språk är inte besläktade bara för att de använder samma övergripande skriftsystem.

    • yemenity2010 said, on 22/02/2010 at 16:24

      Aha! Ordet fanns i alla fall med i en lista över sådant vi lånat från arabiskan. Men är det både spelet och ordet som härstammar från Persien eller bara ordet, och har ordet kommit till Europa via arabiskan från persiskan medan det egentligen började som sanskrit? Och stämmer skrönan att uppfinnaren av schack (spelet, alltså) begärde ett vetekorn för första rutan, dubbelt så många för den andra, 4 för den tredje och så vidare – men kungen (eller kejsaren, paschan, fursten, maharadjan) som skulle sponsra insåg att det var omöjligt att uppfylla?

      • anurlaiqar said, on 24/02/2010 at 20:37

        Om skrönan och spelets ursprung stämmer lämnar jag åt historiker att tala, men spelets etablerade namn härstammar oemotsägligen från persiska (Shah = Kung -> Shah Mah = Kungen är död).

      • yemenity2010 said, on 24/02/2010 at 21:22

        Just det – det där med shah och schack låter faktiskt bekant från något jag läste (inte på Wikipedia…).

      • anurlaiqar said, on 24/02/2010 at 20:39

        Sedan kan det ju absolut vara så att namnet har nått Europa via arabiska munnar. Om denna sak låter jag på grund av okunnighet bli att uttala mig.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: