Yemenity2010's Blog

Manufactured Destiny – hur svenska medier håller balansen på bortaplan och huvudet kallt i stridens hetta – Kapitel 2

Posted in Tema: Politik by yemenity2010 on 12/09/2012

Amerikanska myter, opinionens betydelse och önskvärda egenskaper hos världens mäktigaste person var några av ämnena i det första kapitlet. Här fortsätter den redigerade versionen av min C-uppsats från 2009 som artikelserie i fyra avsnitt. Nu handlar det bland annat om olika former av demokrati – och hur medierna fungerar efter förutsättningarna.

– Människor tror att valkampanjer handlar om två konkurrerande svar på samma fråga. Det gör de inte. De är en kamp om själva frågan, predikar rollfiguren Josh Lyman (Bradley Whitford) i TV-serien ”Vita huset”. I sjunde säsongen kämpar han med att lotsa fram en relativt ung kandidat och instruerar också denne att inte alltid acceptera premissen bakom frågor som reportrar ställer i offentliga sammanhang.

”Opinionsbildning utgörs av en tävlan mellan konkurrerande verklighetsbeskrivningar. Fakta snarare än värderingar blir avgörande”(Olof Petersson, 1990). Stämmer det – och är politiker och journalister delar av det nya prästerskapet, som det argumenteras ibland? Vilka frågor ska de ställa egentligen, murvlarna? ”Medierna är den viktigaste förbindelselänken mellan väljare och valda i ett demokratiskt samhälle” hävdar forskaren Kent Asp som för JMG:s (Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet) räkning undersökt mediebevakningen av av svenska riksdagsval sedan 1979.  En sanning som kanske har urholkats en smula de senaste åren, men ändå verkar anses giltig av de flesta medieforskare; för att verkligen vara med på allvar i den offentliga debatten, måste även populära bloggare bli inbjudna till TV-soffor och de större tidningarnas debattforum.

Mindre partier mer gynnade av medierna?
Enligt Asp har journalistiken också blivit mer kommenterande och analyserande. Följaktligen skulle politikerna själva ha berövats en stor del av sin hävdvunna rätt till tolkningsföreträde och problemformuleringar. Asp skiljer också på om ett medialt gynnande eller missgynnande av exempelvis ett parti eller en person är ”oskäligt” eller inte. Det kan ju finnas anledningar till en del aktörer får mer uppmärksamhet än andra, vare sig den är av positiv eller negativ natur. I JMG:s återkommande undersökningar framkommer att några partier alltid blir mer fördelaktigt behandlade i medierna under valkampanjerna – men vilka partier, ja det varierar från gång till annan. Svenska medier kan ses som oförutsägbara i den bemärkelsen. Generellt framstår de två största partierna, socialdemokrater och moderater, mer negativt än övriga partier. Och främst i public service-organen Sveriges Radio och Sveriges Television.

Den politiska bevakningen blir alltmer inriktad på individer, brukar det också upprepas i debatten. I USA har det förhållandet längre anor och betraktas kanske inte ens som ett problem. I Sverige har vi en annan tradition, att tänka mer i termer av lagarbete och inte framhäva sig själv. Åtminstone är det en nationell självbild vi matats med i flera generationer, men som håller på att luckras upp. Det borde inte vara otänkbart att svenska korrespondenter som tillbringat en längre tid i USA redan impregnerats av den inrotade personfokuseringen och att det lyser igenom i deras sätt att beskriva verkligheten där för svenska läsare.

Fyra demokratiska modeller
Så vilka krav på balans och opartiskhet kan vi ställa på massmedierna i ett demokratiskt samhälle? Frågan går tillbaka till grunderna för just demokratin, anser Jesper Strömbäck och stöder sig på ett antal internationella studier. Grundtanken är att demokrati och fri journalistik inte överlever utan varandra.  Strömbäck urskiljer fyra modeller av demokratiskt styre, av vilka procedural democracy representerar basnivån, det minsta man kan begära av en demokrati. Medborgarna avkrävs inte speciellt mycket samhällsengagemang och mediemarknaden reglerar sig själv utan behov av normer. Konkurrerande kanaler skapar en mångfald som till slut automatiskt åstadkommer den rättvisa som medborgarna gjort sig förtjänta av. Men är det här bilden av ett samhälle där alla underskattar varandras förmåga att ta ansvar och ta del i samhällsbygget? Finns det verkligen de som ser själva miniminivån på demokratiskt engagemang som ett ideal; alltså en struktur där ytterst få instanser, en elit bestående av makthavare och medier, deltar aktivt?

I competitive democracy är utgångspunkten att den politiska eliten agerar medan medborgarna reagerar. Människorna ska vara tillräckligt väl informerade för att kunna avgöra vilka politiker som bäst tillvaratar deras intressen, men det anses inte lika viktigt att de själva deltar aktivt  i det offentliga livet. Nyhetsjournalistiken ska leverera trovärdig information och ha sinne för proportioner. Den politiska eliten ska vara i blickfånget och granskas hårt men rättvist.

Participatory democracy, eller deltagardemokrati, förstärker medborgarnas ansvar och betonar värderingar; alla förväntas ta mer personligt ansvar för att systemet fungerar. Ingen är undantagen från deltagandet – och det ställer i sin tur högre krav på medierna. Dessa ska bidra till engagemanget genom att ge befolkningen kunskap om hur samhällets fundament fungerar och hur beslut fattas. De bör också undvika ”the game frame” (att presentera politiken som ett strategiskt spel) och i stället lyfta fram sakfrågorna. De som informerar och rapporterar ska heller inte distansera sig själva från samhället utan se sig som en del av den organiska helheten.

Deliberative democracy (samtalsdemokrati) är sedan en förlängning av deltagardemokratin, med emfas på kollektivt beslutsfattande av alla berörda. När folk inte är överens bör de helst fortsätta diskussionen till dess acceptabla lösningar för alla kan uppnås. Demokratin ska vara dagligt närvarande på alla nivåer i samhället. Engagerade medborgare krävs definitivt, i än högre grad här. Och för det krävs medverkan av medierna. Journalisterna förväntas aktivt uppmuntra och åstadkomma politiska diskussioner som är jämlika, rationella och intellektuellt hederliga.

De flesta demokratier i värlen innehåller sannolikt element från alla fyra modellerna, men oftast borde en av dem överväga. De två sistnämnda är kanske mer av idealmodeller, men exempel på andemeningen finns i det ideella föreningslivet och folkrörelsefenomen som har varit inflytelserika i länder som Sverige under olika perioder i historien. Den procedurella varianten ser ut som den svagaste sortens folkstyre och kunde känneteckna unga, bräckliga demokratier – eller sådana som somnat in och där befolkningen tagit sina rättigheter för så givna att de inte behöver kämpa för dem. Den kompetitiva modellen som grundstomme – är det där vi främst är idag, i Sverige och i västvärlden? Och vilken sorts medier har vi då egentligen – de vi förtjänar eller något bättre eller sämre?

Är allt bara ett spel?
Mycket av inflytandet handlar om agenda-setting, att bestämma vad som diskuteras, men Olof Petersson med flera (2006) påminner om betydelsen av framing: hur nyheterna presenteras och ramas in. Och hur ofta politiska aktörer syns i medierna har betydelse; mängden är viktig, kanske viktigare än om publiciteten i sig är positivt eller negativt vinklad. Klagomål brukar uppstå både från höger och vänster på orättvis behandling i det offentliga rummet, såväl i Sverige som i USA. Men sådana diskussioner är tydligen inte lika vanliga i Italien, där mediernas direkta inblandning i politiken gör att opartiskhet inte betraktas som det mest naturliga tillståndet. Tekniker för framing är just fokus på strategier och på politiken som ett spel med vinnare och förlorare. Detta kontrasteras mot ett fokus på idéer och sakfrågor. Benägenheten att beskriva politiken mer som ett spel varierar mellan olika medier och kampanjer. I Sverige 2002 var Expressen och TV4 mest ”spel-inriktade” medan SVT:s nyhetsprogram och Dagens Nyheter var mer sakorienterade.

Medietraditionerna skiljer sig i olika existerande demokratiska samhällssystem. Sverige anses typiskt för den demokratiska korporativismen, där staten har en synlig men reglerad roll i förhållande till medierna, och där kommersialism och idealism existerar sida vid sida i medievärlden. Tyskland och Holland ligger nära den svenska modellen, medan USA och i viss mån Storbritannien räknas till den liberala skolan, där marknaden och de kommersiella medierna dominerar. I Sydeuropa, medelhavsområdet, gäller av hävd en så kallad polariserad pluralistisk modell där medier och politiska partier glider ihop, staten är stark och kommersiella medier inte utvecklats i samma takt eller i varje fall efter samma förutsättningar (se The Handbook of Election News Coverage Around the World, 2008).

Tidningar tappar mark
I samma skrift konstateras att den genomsnittlige amerikanen tar in nationella nyheter först genom lokala TV-kanaler eller lokaltidningar. Radio och internet hamnar än så länge längre ner på listan (men de senaste åren kan det ju ha förändrats eftersom tidningsnedläggningarna i USA hittills gått snabbare än i Sverige). Pressen och de politiska partierna utvecklades parallellt i USA under 1800-talet. Den riktiga boomen för nyhetstidningar kom mellan 1790 och 1835 då antalet tiodubblades och landet låg då långt före Europa i tidningstäthet. Nu tappar tidningarna mark och har minskat med en femtedel sedan 1970. Mediekoncentrationen har också lett till att ett dussin större koncerner tillsammans kontrollerar 90 procent av mediemarknaden i USA.

Äär tidningsdöden ett hot mot demokratin? Det finns de som är allvarligt oroade. Som Thomas E. Patterson, medieforskare vid Harvard University, på Dagens Nyheters debattsida i våras. I USA har det gått fortare än på de flesta andra håll, medan ”svenska tidningar mår ganska bra” enligt Pattersons diagnos. Men tidningarna som affärsidé är på fallrepet och det är ett problem, eftersom de faktiskt är bäst på att samla in information även i jämförelse med andra etablerade massmedier. Inte minst på den politiska fronten. Andra medier, som TV och givetvis internetbaserade nyhetssajter, parasiterar till stor del på det som tidningarnas reportrar tagit fram.

Men hur såg verkligheten ut i den amerikanska politiken hösten 2008 i evangelium enligt de tre visa medierepresentanterna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Och kan vi anta att det är verkligaste möjliga verklighet som beskrivs?

To Be Continued…

Källhänvisningar/Kapitel 2:
Asp, Kent: Rättvisa nyhetsmedier – partiskheten under 2006 års valrörelse (arbetsrapport, Göteborgs universitet 2006)
Asp, Kent: Fairness, Informativeness and Scrutiny – The Role of News Media in Democracy (Nordicom Review 2007)
Patterson, Thomas E: ”Teve och nät förlorare när tidningen tynar bort” (Dagens Nyheter 090524)
Petersson, Olof/Ingrid Carlberg: Makten över tanken (Carlsson bokförlag, Stockholm 1990)
Petersson, Olof/Monika Djerf-Pierre/Sören Holmberg/Jesper Strömbäck/Lennart Weibull: Report from the Democratic Audit of Sweden 2006 – Media and Elections in Sweden (SNS Förlag 2006)
Strömbäck, Jesper: In Search of a Standard: four models of democracy and their normative implications for journalism (Journalism Studies, Volume 6, Routledge 2005)
Strömbäck, Jesper/Lynda Lee Kaid (redaktörer): Handbook of Election News Coverage Around the World (Routledge, New York 2008)
Vita huset (The West Wing) – säsong 7: avsnitt The Ticket, The Mommy Problem och Undecideds (DVD, Warner Brothers 2006)

Annonser

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] myter, opinionens betydelse och mediernas roll i demokratin har redan diskuterats i tidigare kapitel. Våren 2009 gjorde jag mitt examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap […]

  2. […] massmedier i en demokrati? Det beror väl i sin tur på vilken demokratimodell vi föredrar (se Manufactured Destiny – del 2). Men vad är utgångspunkten här – och beskriver man politiken mer som ett strategiskt spel […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: