Yemenity2010's Blog

Jemen minst jämställt – igen

Posted in Tema: Vatten, Uncategorized by yemenity2010 on 04/11/2011

Så var det dags igen. Jemen rankas som världens värsta land för kvinnor i en undersökning. Samtidigt fortsätter oroligheterna i landet, bevakade av bland andra Sveriges Radio och New York Times. 

Med jämna mellanrum aktualiseras jämställdhetsfrågor uttryckligen på en global skala, och vissa saker är sig fortfarande ganska lika år från år. World Economic Forum har ännu en gång släppt en så kallad Global Gender Gap Report, om jämställdheten i världens länder. Kriterierna är främst ekonomiskt deltagande och möjligheter, löneskillnader mellan könen, tillgång till utbildning, hälsofrågor och politiskt inflytande. 135 nationer granskades i år.

Sverige landade på fjärde plats efter Island, Norge och Finland. Mycket nordiskt i topp alltså, vilket knappast var en överraskning. Lite mer uppseendeväckande är kanske Filippinerna på åttonde plats, Lesotho på nionde och Sydafrika på 14:e, före stormakter som USA och Storbritannien. En sammanfattning finns exempelvis på Huffington Post och hela rapporten finns här. Jemen rankades återigen sist, liksom förra året (vilket jag skrev några rader om då). De konkurrerar i botten med Chad, Pakistan och Mali. Överlag anses Nordamerika och Europa/Centralasien vara de mest rättvisa regionerna i det här avseendet, medan Mellanöstern och Nordafrika har det lägsta poängsnittet generellt utifrån de uppställda mallarna.

Det är som sagt inte första gången WEF ger ut en sådan rapport, men den här gången följer den händelsevis inte så långt efter Newsweeks egen undersökning i samma ärende, som gav ett liknande men inte identiskt resultat. Där var exempelvis Jemen bara tredje värst i klassen.

Enligt Sveriges Radios reporter Lotten Collin har kvinnor antagit en betydelsefull roll i de pågående protesterna i Jemen under året. Under en med visst besvär genomförd reportageresa i landet nyligen. Dessutom har inslagen i P1-program som Studio ett vittnat om en förvärrad situation när det gäller förnödenheter som vatten, elförsörjning medan matpriserna rusat i höjden. Framförallt vatten och el har länge varit problemområden, men oroligheterna i landet har uppenbarligen ställt saker på sin spets än mer.

Den senaste tiden har även flera medier noterat ökande väpnade sammandrabbningar i Taiz, där jag arbetade förra året. New York Times beskriver den gamla kommersiella och intellektuella knytpunkten i landet som ett nuvarande epicentrum för den pågående kraftmätningen mellan president Saleh och hans motståndare. Enligt NY Times fruktar regeringen att staden kan bli Jemens motsvarighet till Libyens Benghazi; oppositionens provisoriska huvudstad. Nu pågår skottlossningar och granateldgivning i en stad som länge slagit vakt om sin status som ett säte för lag och ordning, medan de annars vanliga skjutvapnen i princip varit bannlysta på gatorna (i alla fall för de vanliga ‘civila’ medborgarna).

Befolkningen i Taiz har länge betraktats som den högst utbildade i Jemen, fortsätter reportern Laura Kasinof. Redaktörens (det vill säga min) anmärkning: Ja, om det var något som taiziter jag träffade gärna framhöll var det just den detaljen.

– Vi är de smartaste människorna i landet, var en vanlig kommentar.

Men Times poängterar att de ofta känner sig behandlade som andra klassens medborgare i en stat på senare år dominerats av klaner från de nordligare delarna av landet (staden tillhör visserligen inte gamla Sydjemen, men ligger närmare kuststaden Aden än huvudstaden Sana’a geografiskt och människor jag mötte hade i regel en mycket mer positiv bild av Aden än av Sana’a).

Även Al Jazeera English har de senaste dagarna uppmärksammat våldsamheterna i Taiz, där åtminstone åtta dödsoffer krävts.

Relaterat ärende: Condoleezza Rice är en kvinna som bevisligen haft en del inflytande över världens öden och äventyr, som medlem av förre amerikanske presidenten George W. Bushs kabinett under tiden för inte minst invasionen av Irak. Om detta handlade det bland annat när hon tog risken att hälsa på Jon Stewart i studion för The Daily Show i veckan.

Demonstrationer även i Jemen

Posted in Uncategorized by yemenity2010 on 03/02/2011

Det mesta av uppmärksamheten kring mellanöstern den här veckan riktas givetvis mot Egypten, ett land som är ett nav i den regionen både politiskt och kulturellt. Men det har även demonstrerats mot regeringen i Jemen, främst i huvudstaden Sana’a. men även i Aden och i viss mån i Taiz. Den direktkontakt med jag haft med personer jag känner i Taiz visade att manifestationer hade planerats idag torsdag i rikets tredje största stad, men i praktiken inte blev av samma omfattning som i huvudstaden. Det har tydligen också gått rykten om att internet och mobiltelefoni riskerade att stängas av i processen, men jag vet inte hur mycket sanning det låg i uppgifterna. Hittills verkar det inte ha blivit så, och jag vet själv hur snabbt just rykten kan spridas i Jemen. Men om utvecklingen fortsätter liknande den i Egypten så borde det naturligtvis finnas en risk att kommunikationsmedlen kontrolleras ännu hårdare än de redan gör, och eventuellt kopplas ur helt av myndigheterna.

Oroligheter i olika delar av landet var en följetong under fjolåret då jag själv vistades där nere, men massmanifestationer på gatorna av det slag som inträffar nu förekom inte i den här skalan i alla fall. Att ögonen även därifrån riktas mot (och att inspiration troligen hämtas från) Egypten är dock inte förvånande, med tanke på den inte minst symboliska betydelsen det stora och folkrika landet har för Jemen, med en direkt inverkan från 1960-talet och framåt efter att man bidrog militärt till revolutionen som störtade den då styrande imamen och ledde till bildandet av en republik (med åtminstone drag av demokrati). Nu har ju president Saleh suttit vid makten ungefär lika länge som Mubarak i Egypten och parallellerna är tydliga, även om Saleh utlovat sitt avtåg från tronen, dock inte förrän valet 2013.

I Sana’a har det nu uppenbarligen demonstrerats både för och emot regeringen, vilket exempelvis Al Jazeera English berättar mer om. BBC berättar mer om ”the day of rage” och adderar en del användbar statistik kring arbetslöshet och fattigdom i arabvärlden. Yemen Times konstaterar att presidentens tillkännagivanden kanske inte får den effekt han hoppas på. Och blogforumet Global Voices Online följer utvecklingen genom bland annat twitter-inlägg från Sana’a. To Be Continued, antar jag…

Tagged with: , , , ,

TV-talanger, terror och tramp i klaveret

Posted in Direkt från Jemen, Uncategorized by yemenity2010 on 22/12/2010

Plötsligt sätter det igång igen, den här gången senare på natten än vanligt, dessutom på flera ställen samtidigt. Fyrverkerier och skottsalvor, åtföljda av ljuden från tutande bilar och troliga karavaner kryssande genom gatorna runtom i Taiz. Första reaktionen brukar vara ”vem är det nu som gifter sig och var?”. Eller ”Vilken religiös högtid är det nu som når sitt klimax?”. När det smäller på så många ställen samtidigt som det gjorde vid ett-tiden natten mellan 19 och 20 december är det en aning förvirrande; är det ett osedvanligt stort och betydelsefullt bröllop, eller revolutionen som inletts? Eller både och? Och vems revolution i så fall? Kakofonin pågick ett par timmar och under tiden var det ingen större idé att försöka sova.

Dagen efter fick jag förklaringen: en jemenitisk sångare vann den stora TV-sända talangjakten Gulf Star med deltagare från olika arabstater. Fuad Abdulwahed är bördig från byn Al-Odeen utanför staden Ibb om jag fått rätt uppgifter av studenter och kolleger. Numera boende i Taiz, sägs det också. Så därmed är mysteriet löst kring what all the Bang for the Buck was all about. Antar jag.

I Sverige har det smällt på riktigt, som alla vet. Inte bara svenska tidningar på nätet har vältrat sig i det (tack och lov) misslyckade försöket till terrordåd i Stockholm, men internationella medier som BBC och Al Jazeera English visade intresse, både på nätet och åtminstone den senare med regelbundna rapporter från en reporter på plats under sina nyhetssändningar under ett par dagar, även om det inträffade liknande händelser på andra platser i världen med värre konsekvenser. Nyheten att det till synes skyddade Sverige blivit en måltavla för sådana aktioner var uppenbarligen inte bara en svensk angelägenhet. Men frågan är hur välsignat och undantaget från världens hårdare sidor vi egentligen varit. En del av den debatten följde jag efter bästa förmåga och hittade ett par övergenomsnittligt intressanta och bitvis insiktsfulla inlägg av Mustafa Can i SvD och Henrik Berggren i DN. Jag lyckades naturligtvis inte heller missa terrorvetaren Magnus Ranstorps starka mediala exponering som brukar uppstå med jämna mellanrum och inte minst i sådana här lägen… eller kritiken av hans analyser från bland andra debattören Per Wirtén i Expressen liksom forskarna Marie Demker och Ulf Bjereld. I kölvattnet lyckades tydligen Expressens veterankrönikör och tidigare världsreporter Ulf Nilson röra upp känslor genom att referera till skillnaden mellan ”pursvenskar” och andra, liksom att hävda att vi är i krig. Exakt med vem och på vilket sätt var inte riktigt klart i krönikan, som mycket riktigt (och välförtjänt, om man säger så) kritiserades omgående och debatteras i anslutning till tidningens chefredaktör Thomas Mattssons blogg. Mediekonsulten och tidigare Expressen-medarbetaren Paul Ronge är en av dem som också reagerade snabbt på krönikan och jämförde med Expressens överhettade artikelserie om invandring och svenska attityder till den, hösten 1993. Men naturligtvis är massmedierna alltid förutsägbara när något utöver det vanliga inträffar och pockar på omedelbar publicitet, enligt Johan Croneman i DN, ett av Sveriges mest inflytelserika…massmedier: ”Den Stora Nyheten lever efter sin egen dramaturgi…”. Vet jag allt viktigt om debatten i Sverige just nu eller har jag gått miste om något annat ovärderligt inlägg?

Aningen relaterat med tanke på vad Jemen ofta förknippats med på senare tid: Amr Khaled, en känd egyptisk muslimsk TV-predikant har besökt landet för en kampanj mot extremism och BBC vet mer. Så ock Yemen Times.

Sport: Nyligen genomfördes Gulf Cup i fotboll i hamnstaden Aden. Tyvärr lyckades jag själv missa alla matcher på TV (och hade inte tid att åka ner till rikets andra stad då, men tillbringade några dagar där tidigare i november). Inför turneringen fanns flera farhågor kring säkerhetsläget, men med utsagesvis 30 000 soldater på plats för att garantera ordningen hade myndigheterna satsat hårt på att undvika skärmytslingar eller värre. Turneringen togs hem av Kuwait. Om värdnationens insatser bör kanske sägas så lite som möjligt, enligt luttrade jemeniter som vet att deras landslag har svårt att hävda sig internationellt men ändå närde vissa förhoppningar om ett bättre öde än tre raka förluster.

Kring själva arrangemanget verkar publiciteten mest positiv, dock. Jemenitiska nyhetsbyrån Sabanews refererar till utländska journalister på plats. BBC rapporterade också om stämningen på plats och bidrar med ljudfiler från evenemanget.

För övrigt: Kunskapen kring HIV är låg i Jemen, enligt Yemen Times. Den officiella siffran över antalet smittade i landet ligger strax över 3000. Enligt organisationen NAPS kan det dock röra sig om fyra gånger så många fall i verkligheten. Och är massbröllop i Jemen en ny trend? Det rapporterar i alla fall Al Jazeera English.

Och snart är det jul. Inte för att det märks särskilt mycket i staden i stort, men jag har förstått att många resenärer är insnöade och förtvivlade i norra Europa inför risken att behöva tillbringa den hett efterlängtade helgen på Heathrow eller någon annan knutpunkt för kommunikationer…

Tagged with: , , , ,

Den Stora festen väntar

Posted in Direkt från Jemen, Uncategorized by yemenity2010 on 14/11/2010

Snart är det högtid igen. Och nu är det den verkligt stora och viktiga storhelgen för året, till minne av hur patriarken Abraham, eller Ibrahim, var nära att offra sin egen son till Gud men hindrades i sista stund och slaktade ett uppdykande kreatur i stället. I Bibeln är det Isak som höll på att stryka med, men i muslimsk tradition refereras i stället till Ismael. Firandet kallas allmänt Eid al-kabir, eller Eid al-Adha, delvis beroende på i vilket land man befinner sig, misstänker jag.

Vi börjar värma upp inför den stora begivenheten. En del människor ger sig iväg på pilgrumsresa – hajj – till Mekka. Och jemeniterna har ju närmare dit än många andra av sina trossyskon världen runt. Men framförallt är det viktigt för de flesta familjer att ha ett djur att slakta. Lamm eller get verkar vara det vanligaste men kor går nog också bra. Kyckling kan möjligen accepteras, ryktesvis, men är nog inte idealiskt för ändamålet.

Närmaste veckan går mycket på lågvarv, såsom lektioner och dylika normala vardagsinslag. Men det gäller att handla det som behövs innan tisdag, troligen. Sedan stängs det mesta igen under minst en vecka. Trafiken under delar av dygnet, tillika den generella intensiteten i stadslivet är ännu tydligare än vanligt när folk förbereder sig för vilodagarna. Exakt när Eid al-kabir inleds är som vanligt inte riktigt exakt preciserat, än. Men nästan. Månen brukar vara ett riktmärke i sådana sammanhang och möjligen är det så den här gången också. Den 16:e november, alltså nu på tisdag, är det vanligaste budet hittills.

Tiden går. Nu återstår knappt två månader kvar av mitt kontrakt och sedan kan vad som helst hända… Jag ska tillbaka till Sverige och utvärdera året med arbetsgivaren, till att börja med. Och vad göra med tiden som är kvar? Prioritera mellan skrivkurser och gitarrgrupper, framförallt. Ett ständigt dilemma är att de flesta intresserade föredrar samma tider, sen eftermiddag, men det är svårt att genomföra i praktiken. Jag är tacksam för dem som klarar av att komma på andra tider; förmiddag eller tidig kväll efter arbetet eller andra studier. Och för dem som inte lämnar regelbundna sena återbud på grund av  hastigt uppkomna familjeangelägenheter eller andra prioriterade plikter. Mycket som är svårt att styra över häromkring. Ombyggnadsarbetet på Swedish Training Center (som håller på att byta namn till International Training & Development Center) är för övrigt inte avslutat ännu (som synes på bilden ovan). Kontorslokaler och klassrum genomgår fortfarande renoveringar och befinner sig i varierande stadier av färdighet och användbarhet.

Häromveckan åkte vi förresten iväg ner till Aden över helgen, en handfull ur den utländska kolonin i Taiz. Där var det varmare än här, men inte lika hett som i våras, då jag själv för första gången besökte rikets andra stad. Havet var dock fortfarande kvar. Överlag har det blivit kyligare sista månaden. Air conditioning inomhus behöver knappt användas ens sporadiskt längre, och fläkten på natten ersätts av en filt.

Påbörjad lektyr: ”Laxfiske i Jemen” av Paul Torday, en roman med satirisk ådra, där premissen faktiskt är att en visionär schejk vill plantera in laxar i landets kyligare områden, i några av de få vattendragen, och skapa en ny turistindustri. Motvilligt lovar en hunsad tjänsteman på en brittisk fiskerimyndighet att hjälpa till med projekteringen. To Be Continued…

Jemen har varit en del i nyheterna världen över igen. Apropå detta, här är några nyhetsrapporter och vidhängande analyser värda en bläng: GlobalPost kommenterar händelserna efter de misstänkta paketen som upptäcktes i flygfrakter härifrån nyligen. Al Jazeera English nagelfar samma tema. The Economist poängterar (som många andra) att det inte finns några enkla lösningar på säkerhetsfrågorna och att grannländerna borde involveras mer i den internationella strategin (som framförallt dikteras av USA). Och CNN bidrar med en analys av antropologiprofessorn Daniel Martin Varisco som besökt Jemen upprepade gånger under de senaste 30 åren och ger ett komprimerat historiskt perspektiv på problemen. En intressant inifrån-vinkel tillhandahålls av tidningsredaktören Faris Sanabani i en krönika för Yemen Times som också går bakom rubrikerna och försöker förklara uppkomsten av extremism i området. Och Al Jazeera English (återigen) påminner om att landets stapplande ekonomi är ett minst lika stort hinder för utveckling.

För övrigt: Ja, det har varit en hård och händelserik höst på många fronter i världen. Republikanerna vann mark i USA:s kongressval – det enda partiet med rejält inflytande i den industrialiserade världen vars representanter nästan mangrant förnekar klimatproblematiken. Till exempel. Burma har också haft val, som inte oväntat anses ha varit mindre än riktigt rättvisa… Men de släppte i alla fall ut Aung San Suu Kyi från husarresten till slut. Pakistan och Indonesien har drabbats av flera följande naturkatastrofer, Benin översvämmas värre än vanligt och (ja, det är väl inte på samma nivå, men…) som grädde på moset åkte mitt favoritfotbollslag sedan över 30 år, Åtvidabergs FF direkt ur Allsvenskan igen efter endast ett år i högsta serien. Med små marginaler, ska påpekas. Och IFK Göteborg svek grymt genom att tappa poäng mot charmlösa Gefle i sista omgången. Suck och snyft.

Då behövs konstruktiva kulturyttringar för att skymta ljuset i tunneln. Har ni någon gång sett den steroidladdade actionfilmen ”300” om spänstiga och mer än stridsvilliga spartaner som försvarar sig mot en, lindrigt uttryckt, numerärt överlägsen persisk armé? Här är en mexikansk variant, eller åtminstone en trailer som kan tänkas anspela på debatten kring illegal invandring i det norra grannlandet. Och som för många i min generation (alltså uppväxta under 1980-talet) har Michael Jacksons då banbrytande musikvideo ”Beat It” fastnat i minnet. Nu var tydligen tiden mogen för en homáge från en mer digitaliserad era – Tweet It! Dessutom: Jars are back! Igen! Jars Of Clay alltså. Ska väl skaffa ”Shelter” vid hemkomsten. För dem som inte har en susning om vilka de är – här är en aktuell recension. Chao for Now.

Tagged with: , , , , , ,

Fällda trän och förändrat klimat

Posted in Direkt från Jemen, Tema: Vatten, Uncategorized by yemenity2010 on 22/06/2010

Ett av träden på vårt område fälldes för någon vecka sedan när vindarna ”fick fart… i öppna landskap” (som Ulf Lundell kunde ha uttryckt det) eller ”Vindarna vände på huset…”(Fredá, fritt omtempusifierat). 1980-talshits, för dem som undrar. Trädet var ett av dem som stod i närheten av generatorn och föll i bitar farligt nära den försörjningskällan av elektricitet (som ju kommer till bruk dagligen). Det var en liten sport att ta sig fram till den under kvällen efter fallet. Nu är stam, grenar och lövverk sedan länge bortfraktade. Enligt källor fysiskt närmare kraschen just när den inträffade ska en av våra elektroniklärare spontant ha förutsagt olyckan cirka fem minuter innan det small, i och med att blåsten närmade sig som den gjort ofta på eftermiddagarna den senaste tiden mitt i den annars dominerande hettan. Så, för att göra en förhoppningsvis inte alltför ansträngd övergång, hänger det här ihop med den världsomspännande väderspänningen?

För inte heller Jemen lär klara sig undan konsekvenser från klimatförändringarna, förklarade husorganet Yemen Times nyligen. Drastiska omvälvningar utlovas. Bland annat har universitetet i kustmetropolen Aden undersökt havsnivåer nu och tidigare. Kustlinjen är lägre nu, konstaterar de och det behöver man ta hänsyn till vid alla nybyggnationer i fortsättningen. Enligt den internationella klimatpanelen IPCC rankas Aden som den sjätte mest sårbara i det avseendet av 25 städer i världen med liknande lägen.

I övrigt varnar professor Mohammad Mahdi Abu Baker från geologiska avdelningen på universitetet i Sana’a för såväl fler översvämningar (vilket drabbade provinsen Hadramaout 2008), som ökande ökenbildning och brist på regn i vissa områden. Ett svårbemött scenario, med andra ord. Under det kommande halvseklet kan regnmängden antingen öka med så mycket som 50 procent eller minska med 25 procent, medan temperaturen stiger  med ett par grader Celsius. Ett problem med förutsägelserna är bristen på tillförlitliga data från förr. Den första offentliga klimatrapporten i Jemen släpptes 2001. En professor i socialpsykologi i Sana’a, Najat Saem, menar också att det finns en mentalitet i kulturen här som kan vara ett hinder; en tendens att förklara naturkatastrofer som ödesbestämda och därför oundvikliga. Saem vill uppmana till mer kritiskt tänkande och öka insikten om att förändrade beteendemönster kan underlätta anpassningen till förändringarna i miljön.

Somrarna lär bli hetare, vintrarna kallare, vattenreservoarer kan torka ut samtidigt som häftiga regn framkallar jorderosion; jordbruket påverkas och matbrist uppstår som en följd. Återanvändning av vatten, renare energikällor och nyplantering av palmer  är några rekommendationer från ingenjören Belquees Al-Kawkabani från lantbruksfakulteten vid Sana’as universitet. Institutionen har initierat ett projekt kallat ”Tillsammans för att möta klimatförändringarna och dess effekter” och vill bland annat få privata företag att stödja trädplanteringar kring huvudstaden. Hittills har den sektorn dock inte visat så stort intresse för frågan, beklagar Al-Kawkabani (”Climate Change in Yemen: Drastic changes in the coming 50 years” (Akram Al-Tholaya, Yemen Times 3 maj 2010).

Enligt ett e-meddelande i veckan finns det nu också risk för dengue här i Taiz. Det är en febersjukdom, möjligen besläktad med malaria (men ta inte detta som ett expertutlåtande) och vanlig i tropiska klimatzoner. Sjukdomen sprids av myggor eller moskiter (vad man nu vill kalla dem) och kan leda till ganska allvarliga frossbrytningar, värk i kroppen och mer än så om man har otur. Vi är inne i den varma årstiden där temperaturerna ibland närmar sig 40 grader Celsius mitt på dagen, vilket alltså kan avbrytas av häftiga regnskurar och stormvindar. Stillastående vattensamlingar i exempelvis tunnor kan vara populära kläckningsplatser för myggorna – och bör därför kontrolleras, eventuellt kloreras eller helt enkelt avlägsnas.

I sammanhanget intressant inlägg från Världens blogg; vad gör Sverige och andra mer bemedlade nationer ifråga om bistånd för så kallad klimatanpassning? Och en likaledes relaterad rapport från biståndsorganisationen Diakonia. Och med alla apokalyptiska tankegångar som florerar i samband med krafter som är svåra att kontrollera; är det inte så att vi gillar undergångar – åtminstone på film? Den frågan ställde sig Christianity Today nyligen.

Musikrelaterat: Jo, jag har faktiskt börjat återupptäcka det klassiska jazzfusionbandet Weather Report på sista tiden. Under en tid hade jag mer eller mindre bestämt mig för att det mesta i den genren var ett passerat stadium för min del, men WR är eklektiska och mer spännande än jag kom ihåg sedan tidigare. I alla fall de tre-fyra album från sent 1970- och tidigt 1980-tal som jag matade in i Macen innan jag åkte hit. Mest kända är de väl för stycket ”Birdland”, men som det brukar heta: There’s more where that came from.

And now for something completely different: VM är igång, men jag har hittills bara hunnit se en match, den mellan värdnationen Sydafrika och Mexiko. Hoppas på fler sådana andningspauser i tillvaron, när tiden räcker till och man kommer åt en TV med de nödvändiga kanalerna. Det är specialregler som gäller på mediamarknaden här vad gäller detta mästerskap. Det vill säga extra digital som krävs – och de är inte gratis. Vilket VM? Ja, inte är det curling eller golf… Alla gillar inte evenemanget heller. Särskilt inte i delar av Somalia, visar det sig: ”We don’t want our people to be preoccupied with seminude, crazy men jumping up and down who are chasing an inflated object,” said Sheik Mohamed Osman Arus, head of operations for the Hizbul Islam insurgent group… Hizbul Islam, just like its ally, the al-Qaida-linked al-Shabab group, has imposed a strict version of Islam in areas under its control in southern and central Somalia… In Somalia’s capital, Mogadishu, fans have been forced to relocate temporarily to the slice of the city under government control, where they can cheer without fear” (från ESPN Soccernet). Men här i Jemen är i alla fall många intresserade, även om landets egen elva, som vanligt, inte lyckades kvalificera sig.

City by the Sea

Posted in Direkt från Jemen, Uncategorized by yemenity2010 on 04/05/2010

Kultur, kommers och kokheta sandstränder – Aden har mycket att erbjuda besökaren, vilket kan förklara varför dess namn har en speciell klang för många med intresse för den här delen av världen. Några timmars bilväg från Taiz ligger den, och visst är de timmarna värda att satsa för att kunna möta en mytomspunnen metropol vid havet, där Asien och Afrika bokstavligen flyter samman…

Solen håller på att slockna och ett välrustat rymdskepp ger sig iväg för att detonera en laddning som ska åstadkomma en livsviktig nytändning innan civilisationen sådan vi känner den, lämnar in för gott och evigt… Synopsis för ”Sunshine”, en science fiction-film (i regi av Danny ”Slumdog Millionaire” Boyle) som råkade visas på en av hotellrummets odubbade filmkanaler under en paus i den aktuella helgens aktiviteter. Eftersom jag sett den förr och till och med recenserat den här behöver vi inte diskutera den mer i detalj just nu. Men den är bra! Rent…eh…lysande i vissa partier, om än  inte solklart genial hela vägen.

I Aden syns inga tecken på en sol som håller på att ge upp andan – tvärtom. Nätterna efter resan hade jag svårt att sova på grund av rödbrända axlar med omnejd som gjorde sig påminda vid varje rörelse. Utflykter med förlustande syfte är sådant som faktiskt inte är vardag utan undantag här, men en helg i slutet av april företog vi en personalresa per bil, organiserad av vårt snart avgående föreståndarpar Ulf och Rigmor Edström. Det krävs förberedelser på flera plan. På sannolika grunder förväntade poliskontroller innebär exempelvis krav på tillstånd i förväg för alla utlänningar som reser markledes – av säkerhetsskäl. Vägen är i stort sett i bra skick, men med en del inslag av gropar och gupp. 17 personer, det vill säga majoriteten av personalen – några svenskar, mexikaner och en amerikan, men mest jemeniter – packade in sig i två landkryssare av ett känt japanskt märke (som haft en del bromsrelaterade imageproblem på senare tid) och for söderöver, torsdagmorgonen den 22 april.

Vi besökte stranden vid ett av de större hotellen i staden. En segregerad strand givetvis – herrar och damer var för sig. Hur skulle det annars se ut? Simkunnighet är förresten inte standard i Jemen, vilket förmodligen gäller i många länder som inte har obligatorisk simskola i klassisk svensk socialingenjöristisk ordning (och det där sista skulle väl ha varit ett skällsord om det kommit från exempelvis från den framlidne Jan Stenbeck, som i hans pinsamma ”Sommar”-program något tiotal år tillbaka, men mycket av det som drillas igenom en masse i barndomen på svensk mark har vi ju faktiskt nytta av senare i livet).

Vid lunchtid på fredagen tog en del av oss en promenad upp till fästningen Seera Castle. De som bestämt sig för att trotsa värmen… mest damer, visade det sig. Ingen idealisk tidpunkt för den exkursionen, men väl uppe var det värt besväret. Utsikten var faktiskt mer än en aning bedårande. Troligen är det här från början ett brittiskt fort, nu i synligt behov av restauration. På väggarna har besökare lagt till sannolikt oantika budskap i stil med ”Muhammed was here” och mindre välmenande referenser till en tidigare transatlantisk makthavare med visst inflytande över utvecklingen i mellanöstern under det senaste decenniet.

Redan från medeltiden finns dokumenterat att Aden var en betydelsefull hamn och genomfartsled för omfattande internationell handel. Britterna lade beslag på den eftertraktade knutpunkten och skapade ett protektorat 1839. De lade i den vevan under sig delar av södra och östra Jemen, under ett århundrade när ottomanska riket (alltså de nuvarande turkarna) invaderade och kontrollerade norra delen av landet, inklusive Sana’a som blev deras huvudstad i området.  I början av 1900-talet lyckades de två resglada stormakterna  komma överens om och rita upp en gräns mellan sina intressesfärer genom den så kallade Anglo-Ottoman Boundary Commission. Britterna blev kvar ända till 1967 (medan turkarna började dra sig tillbaka från norra Jemen efter första världskriget och därmed lämnade över makten till imamen Yahya Muhammad). I samband med anglosaxarnas avsked växte en marxistisk rörelse fram i Aden och tog makten där. Under den eran fick dåvarande Sovjetunionen (om ni kommer ihåg den) ett större inflytande och 1977 flyttade de sin regionala flottbas från Somalia till Aden. Samhällsekonomin i Sydjemen var dock ett ständigt sorgebarn och den styrande klicken skakades kontinuerligt av interna stridigheter. En dramatisk uppgörelse i januari 1986 mellan olika fraktioner, kallad ”Adens blodiga måndag”, verkar ha varit droppen som definitivt urholkade detta för arabvärlden ovanliga samhällsexperiment. 1990 ingick de två jemenitiska staterna ett förbund och bildade republiken Jemen, med huvudstad i Sana’a (enligt uppgifter ur ”Yemen – Travels in Dictionary Land” av Tim Mackintosh-Smith, samt Wikipedia)

Aden är en utspridd stad längs bukten, den näst största i Jemen och troligen den kommersiella motorn. Aden Mall inrymmer ett förhållandevis imponerande galleri av butiker, av vilka den största heter Hypermarket Lulu. Just det  – hyper… Här räcker Super inte till. Livsmedel och andra hushållsvaror erbjuds i mängd, liksom hygienprodukter. Ja, storleksmässigt är väl köpcentret i klass med sådant vi vant oss se växa fram i de flesta medelstora svenska städer (eller utanför) men det slår i alla fall allt jag sett i den vägen hittills i landet i övrigt. Sana’a är styrets och administrationens högborg, men också en plats för synlig historia och gammal bebyggelse med kulturvärde, något som inte är lika tydligt i Aden men ändå alltså finns där i viss omfattning. Kustmetropolen sägs också vara en av landets mest dynamiska städer, eller rentav den mest flexibla och föränderliga, med en historia av växlande idéströmningar och intressanta omvälvningar. En höjdpunkt var båtutflykten; en tur i det hamnområde, som fortfarande är imponerande, men jämförelsevis mindre livaktigt än det sägs ha varit en gång i tiden. Vattnen söder om Jemen ingår också i det riskområde för somaliska pirater som ni kanske hört talas om, men så här nära land var det knappast någon överhängande risk för påhälsning, antar jag.

Längs vägen hem till Taiz stannade vi vid en het källa som tydligen inte är helt impopulärt som badställe, men jag påmindes oundvikligen om Ecuadors motsvarande stoltheter Papallacta och Baños med verkligt välutnyttjade vulkaniska källor och var inte särskilt imponerad av den här varianten. Ett par av våra anställda började också diskutera huruvida vattnet riskerade innehålla bilharsia eller inte. Det vill säga ovälkomna parasiter som kan orsaka dödliga sjukdomar om de inte behandlas i tid. En känd egyptisk artist ska tydligen ha gått hädan av den orsaken efter en simtur i Nilen. Om det fanns sådant i det här heta vattnet fanns det väldigt delade meningar om. Och ingen av oss prövade den teorin i praktiken. Det handlar naturligtvis inte om brist på mod, utan på att vi redan hade fått tillräckligt av vattnets välsignelser – för tillfället i alla fall…

* Apropå bildtexten ”The Only Way is Up…” så förknippas titeln (i den mån den förknippas alls) nog främst med monsterhitversionen av Yazz and the Plastic Population från 1988. Men ursprungligen skrevs den av duon George Jackson och Johnny Henderson 1982 till soulsångaren Otis Clay. Det skulle jag inte heller ha kommit ihåg utan hjälp av Wikipedia (igen) som tillägger att en remix av låten faktiskt användes under parlamentsvalkampanjen på Malta (!) 2008. Man lär sig i sanning något nytt och förmodligen oerhört användbart varje dag.

För övrigt: Kaffets koppling till Jemen tror jag mig ha nämnt någon gång förut. Via en inte längre helt färsk länk (från februari) kan ni få lite mer…sump i substansen kring detta: ”It has become an intricate part of so many cultures – that cup of coffee – latte, cappuccino, espresso. It’s ”Kawha” – where it was first developed as a drink – in the Arabian Peninsula, in today’s Yemen. Professor Salim al Hassani of the University of Manchester explains the coffee beans were actually brought to Yemen, from Ethiopia. ”Well of course, coffee was invented in the very early years of Islam – a guy called Khaled in Ethiopia, a young man looking after his sheep,” he said. The sheep seemed to like the beans. So the young man took the beans to Yemen – the story goes — and the drink was developed” (ur ”1001 Inventions and Muslim Heritage” av Sonja Pace för VOA News).

Veckans aningen relaterade väder- och litteraturrapport: Hur är klimatet i Sverige just nu, fram på vårkanten? You tell me. Men ni vet ju hur vi är när det börjar tina upp, eftersom Sverige är världens mest naturälskande folk: ”There are endless forests in which families gather mushrooms and pick berries while fighting off swarms of native mosquitoes. Loners like to paddle their canoes along the 100, 000 pristine lakes sterilised by acid rain blown with the prevailing wind from Britain, and outdoorsy types go cross-country skiing in the mountains of Lapland where the silence is so complete that one can hear the innermost thoughts of one’s companion – a mitigating factor in many Swedish murder trials.” Just det, ännu ett målande utdrag från ”Xenophobe’s Guide to the Swedes” av Peter Berlin. Och det finns mer där det där kom från…

A Messy Week…

Posted in Direkt från Jemen, Tema: Kultur, Uncategorized by yemenity2010 on 29/04/2010

Bättre en aning senare än tänkt, än aldrig. Mr Maged, innehavaren av bokhandeln Taj Shiba, från vilken vårt institut skaffar det mesta av sin studielitteratur, hade föreslagit en mindre mässa för att visa upp aktuella nyinkomna titlar. Datumen fick flyttas med kort varsel efter att krafter utanför vår kontroll slagit till dagen innan den planerade premiären, men en vecka efter den ursprungliga starten blev det i alla fall av. Taj Shiba är inriktat på engelsk litteratur som spänner över flera genrer; shakespearianska dramer, ordlistor och uppslagsverk, medicinska referensverk och annat för den akademiska målgruppen i Taiz – vilken verkar vara ganska betydande med jemenitiska mått mätt. Fler än en gång har människor jag träffat i staden yttrat saker som att ‘många av landets smartaste personer kommer härifrån’ och ‘när regeringen verkligen behöver få något gjort, så får de anställa folk från Taiz’ och så vidare. Givetvis helt objektivt! Men den generella utbildningsnivån sägs vara en av de högsta i landet.

Vi möblerade om en del i biblioteket för att anpassa oss efter förutsättningarna och den lokalbrist som råder just nu på bygget. Och även om förutsättningarna varit lite oförutsägbara så måste man säga att visade sig värt besväret. Sammanlagt bör några hundra personer ha dykt upp under de tre dagarna vi höll mässan igång, av vilka de flesta var studenter antingen från våra egna kurser eller från andra universitet och institut i Taiz. Förhoppningsvis är de värdefulla kontakter som hjälper till att sätta stället på kartan för dem som inte kände till det förut.

Har till slut också haft ett direktsamtal med den kommande managern för Swedish Training Centre. Och… Ja, förutsättningarna för mitt projektarbete kommer att förändras ganska radikalt. Det är en relativt ung tysk/amerikansk trojka som tar över ledningen på plats från och med juni. De planerar en märkbar omvälvning av verksamheten, inklusive omfattande ombyggnader, och den stora omställningsperioden infaller under juli fram till med oktober, ungefär – enligt den preliminära plan som presenterats hittills. Det innebär att det mesta av den undervisning som pågår här nu och har gjort så i flera år, får ta en paus, möjligen ända fram till årsskiftet. Det vill säga då min projekttjänst går ut… Mindre naturlig cirkulation innanför portarna blir en av de konkreta konsekvenserna (liksom ännu mer uppenbar lokalbrist). Naturligtvis finns det alltid behov att fylla och uppslag att arbeta vidare med från mitt perspektiv, men det är inte självklart att mina kulturprofilerade uppgifter har någon integrerad funktion i den större helhetsvision som den nya ledningen tänker sig arbeta efter de närmaste åren (och som jag säkert får tillfälle att återkomma till framöver). Just nu försöker jag därför åstadkomma en tjusig handlingsplan för höstbruk, men det är (som med allt annat här) omöjligt att veta i förväg exakt hur förhållandena kommer att se ut då. Det här kan kanske låta stimulerande och som en ”sann utmaning”, och det är det väl delvis, men också ganska frustrerande med alla frågetecken kring den nära framtiden.

– Men du är här av en orsak, påpekade en amerikansk bekant i stan häromdagen när vi diskuterade situationen.

Hope so. Insha’allah.

Allt mer av min arbetstid har kommit att upptas av undervisning om grunderna för journalistiskt skrivande, vilket efterlystes av några studenter, varefter jag satte igång en kurs tämligen förutsättningslöst – ett upplägg jag dock mer och mer insett värdet av i den här miljön. Hittills har jag två grupper, uppdelade på två pass var under veckan, och fler personer har anmält intresse utan att jag direkt hunnit marknadsföra konceptet. Det gäller att smida medan det berömda järnet åtminstone är ljummet, men också att hitta en balans och inte klämma in mer än vad som är möjligt samtidigt. Planeringen av det här påverkas givetvis också av den allmänna arbetssituationen. Fortsättning följer i någon form…

Coming up soon: Veckan avrundades med en välbehövlig personalutflykt till hamnstaden Aden. Mer om det senare, men så mycket kan jag säga i korthet: The heat was on.

Apropå litteratur och nationella särdrag, så kan jag inte låta bli att citera en passage från min egen främsta litterära följeslagare den senaste veckan: ”Swedish fiction concerns itself with what can be seen, heard, smelled, tasted and touched. It aspires to be Deep and Meaningful. And it succeeds. Many contemporary Swedish writers favour a phantasmagoric medley of experimental logic and excremental smut which is so deep and meaningful that no critic, let alone reader, dares to criticise it for fear of being thought shallow” (ur ”Xenophobes’s Guide to the Swedes” (Peter Berlin, senaste upplagan utgiven av Oval Books 2008). Jag hittade den lilla pocketskriften i ett skåp när jag flyttade in i min nuvarande lägenhet på bygget. Inte 100 procent sanningsenlig i alla lägen, men åtminstone 93 procent underhållande så här långt. Och det finns tydligen fler böcker i serien, om andra folkslag som tyskar, amerikaner, polacker – med flera.

Veckans musikaliska retoriska fråga (som förmodligen är helt irrelevant för majoriteten av läsekretsen): Varför har jag börjat lyssna mycket oftare på The Mars Volta sedan jag kom hit ner, efter att ha försökt tränga igenom deras experimentella psykedeliska ljudvall en aning halvhjärtat under något år sedan jag blev tipsad av en kusin om detta sydtexanska, ibland sanslöst skruvade band? Handlar det om kulturell kaosteori i praktiken? När jag skriver det här gör jag det exempelvis med albumet ”The Bedlam in Goliath” i bakgrunden. Om man nu någonsin kan referera till The Mars Volta som bakgrundsmusik. Pröva själv för all del – men jag utlovar ingen förälskelse vid första öronkastet. It’s a messy kind of music.

Slutligen; månadens troligen största scoop och sinnesvidgande kulinariska konsumentupplysning: sojamjölk blandad med dadeljuice existerar. Och produceras av företaget Drinho i Malaysia. Hur det smakar? Intressant. Inte helt oävet, som ett av våra mer mystiska svenska idiom lyder. Rekommenderas dock ej till barn under två år, enligt en reservation på förpackningen.

%d bloggare gillar detta: