Yemenity2010's Blog

Jämlikhet i Jemen och annars…

Posted in Direkt från Jemen, Uncategorized by yemenity2010 on 29/10/2010

”Vi talar om en arbetsresurs som kan fördubbla produktiviteten och i stället för att bli beroende kan kvinnor med rätt sorts träning generera inkomster” argumenterar Nadia Al-Sakkaf i ledaren för Yemen Times 18 oktober. Hon tvivlar på att det finns en verklig politisk vilja i landet att förändra rådande förhållanden. Och artikeln föranleds akut av den nyligen släppta Gender Gap-rapporten från World Economic Forum.

Rapporten rankar 134 länder i världen i fråga om jämställdhet. Sverige räknas som nummer fyra i världen (efter Island, Norge och Finland) medan Jemen landar på… 134:e och sista plats. I arabvärlden anses Förenade Arabemiraten (103:a totalt) vara bäst i sammanhanget, medan Filippinerna är starkast i Asien och lilleputtlandet Lesotho (åttonde plats globalt) leder utvecklingen på den afrikanska kontinenten, strax före Sydafrika. I Latinamerika innehar för närvarande Trinidad/Tobago och Kuba de högsta positionerna. För övrigt noteras att fattiga länder som Angola och Bangladesh gör snabba framsteg på området. Vad har WEF tagit i beaktande då? Enligt egen utsago framförallt ekonomi (inkomstnivåer och tillgång till arbetstillfällen för högkvalificerade), utbildningsnivåer, politisk representation, hälsa och förväntad livslängd. Utslaget i undersökningen sammanfattas även hyfsat överskådligt av Christian Science Monitor.

Vad innebär egentligen uttryck som jämlikhet och diskriminering i praktiken? På senare tid har jag testat det sistnämnda ordet i ett par skrivgrupper och bett studenterna associera kring vad det väcker för bilder och begrepp till liv. I grupperna är deltagarna både män och kvinnor, de flesta mellan ungefär 20 och i några fall uppåt 40 år, men medelåldern ligger snarast kring 25, skulle jag uppskatta. När det gäller diskriminering var det i de här grupperna ingen som spontant angav förhållandet mellan män och kvinnor i Jemen som ett exempel. Däremot nämndes behandlingen av akhdam-folket i landet, liksom rasdiskriminering i USA (något som de utsagesvis lärt sig via filmer, TV-program och tidningar). Hur man i allmänhet uppfattar  så kallade genderfrågor här är svårt att vara säker på. Jag räknar inte heller med att få några entydiga svar på det innan året är slut.

Och det här är ett land med stora skillnader mellan urbana zoner och landsbygden. Skillnaderna i utbildningsnivå syns förmodligen tydligare utanför städerna, åtminstone att döma av de rapporter jag kunnat komma över. Det är till exempel ett problem att det saknas tillräckligt med kvinnliga lärare ute i byarna, vilket bidrar till att de officiella siffrorna kring läskunnighet i landet brukar ligga närmare 70 procent för män och 30 procent för kvinnor. Så känns det inte inne i Taiz, Jemens tredje största stad och en av de mer utbildningsorienterade (särskilt om man lyssnar på taiziternas egna omdömen, vilket jag tror mig ha nämnt i tidigare inlägg).

RELATERAT PUBLICERAT:

”Women make up half of the Swedish workforce, a first in the industrialised world and second only to the Third World where women do all the work” (ur den underhållande men inte alltid strikt sanningsenliga skriften ”Xenophobe’s Guide to the Swedes” av Peter Berlin och utgiven av Oval Books. Är Sverige världsbäst för kvinnor eller…? Den här BBC-artikeln ifrågasätter det omdömet (och går alltså i någon mån på WEF-linjen). Och Yemen Times kommenterar WEF-rapporten även här.

Newsweek recenserade relativt nyligen två böcker med mellanöstern-koppling. Artikeln ”Unveiling the Truth” av Katie Baker behandlar bland annat ”The Woman Who Fell From the Sky” av Jennifer Steil som tillbringade ett år på en jemenitisk tidningsredaktion och fick en del nya perspektiv – så ock hennes personal. Månadsbladet Yemen Today (vars pappersupplaga tycks genomgå en ny designoffensiv varje nytt nummer, på gott och ont) uppmärksammar kvinnliga soldater i sitt senaste nummer. Och BBC noterar en ny trend i Mongoliet; kvinnliga sumobrottare!

Bonus med aningen godtagbar koppling till allt ovanstående, kanske… Annons med gravid glassätande nunna bannades av britter – inför påvebesöket tidigare i höst. Vilket påminner om en TV-sketch jag såg i Ecuador för en handfull år sedan, ett dolda kameran-liknande inslag där just en ”gravid” nunna väckte uppmärksamhet på gatan i huvudstaden Quito. Gränserna för vilken humor som accepteras var, kan vara oförutsägbara…

Annonser

Yemeni Waterloo? (English Version)

Posted in Blog Entry in English, Direkt från Jemen, Tema: Vatten by yemenity2010 on 08/09/2010

Water. Very difficult to live without and something we tend to take for granted. Not in all places though – especially not in Yemen.

Yes, the situation is serious. Recently, on vacation in Sweden, I noticed the daily Göteborgs-Posten bringing up the water crisis in Yemen. ”It’s a country with more guns than people, where the water is running out and where the population will increase to more than 50 million people within 40 years. Also, it’s a place of a quiet war between the USA and Al-Qaida” the article states in its first paragraph, after which it goes on to emphasize how the price of water has quadrupled in only four years and how much of it is used for the cultivation of qat. According to a UN prognosis there will be 50 million people here by 2050. Today they’re approximately 24 million while 60 years ago, at the end of the second world war, there were only four million.

The water issue is crucial, as the magazine Yemen Today pointed out earlier this year. The country is really about to lose its water supplies within a not so distant future, unless a radical rescue mission can turn things around. Already, half of the population lacks access to potable water at home and two thirds don’t have the possibility of covering their basic sanitary needs. According to some experts, the capital Sana’a could be drained from all its groundwater within 15 years. That would make people completely dependent on the rain, but considering the expected population growth and climate changes, that’s an unreliable source which might not be enough. Farmers who once could rely on predictable weather patterns now experience something a lot more unpredictable. Dry spells are more common, while on occasion intense flooding causes huge problems. Last year 58 people were killed in the province of Hadramaut when ”a year’s worth of rain” seemed to come all at once during a few days in October. The important agricultural sector in Yemen is threatened which could result in mass migration to the big cities already struggling with overpopulation and growing slums.

The country receives millions of dollars from among others the USA, Germany, Holland and Britain to help solve the water problem, according to Yemen Today. But the groundwater reserves continue to diminish. 90 percent of all water is used in the agricultural sector, which is estimated to be able to cut down its consumption with as much as 50 percent, using more modern methods of irrigation. However, it’s difficult convincing most farmers that these changes will pay off for them. And the cultivation of the slighly narcotic qat (or khat) leaves always seem to enter the debate; that production cycle accounts for possibly as much as 40 percent of the whole water consumption in Yemen.

The scarcity of water affects the whole of society; even education. Many children, girls especially, can’t find the time to attend school since they have to spend time on providing water for their families, and what they themselves get to drink is often dirty which causes sickness and absence from classes, explains Johan Kuylenstierna, chief technical advisor at UN Water. Additionally, schools in the countryside often lack special sanitary facilities for girls – if there are any at all.

– There is a lot of stigma around sanitation, Kuylenstierna tells Yemen Today.

– People do not know that there is a water crisis in Yemen, says Yann Le Gleau, interviewed by Yemen Times.

Le Gleau is one of two French filmmakers who chose to focus on this issue in their latest documentary. The lack of water in Africa is not news anymore, he points out, something which accounts for many Africans seeking refuge in Yemen. But the problem is ”particularly sharp” here according to the Frenchman. He was himself surprised to see so many people in Sana’a without daily access to water, especially the Akhdam people (who generally are poorer than the average Yemenis). But which is the most affected area? The paper wants to know.

– I think the Taiz region, city and rural areas, are the worst, says Le Gleau who noticed girls walking for hours to collect water.

Part of the problem is due to bad management of water, he thinks and adds that the cultivation of qat makes matters worse. There are hopeful signs, though, such as initiated projects fo desalination of seawater. The country itself is beautiful and people are friendly, he emphasises, comparing it to other places he and his colleague Sebastien Mesquida has visited and reported from earlier.

Yes, the water issue is possibly the gravest of many problems facing Yemen, according to the news bureau UPI a few months ago. Could this be a factor in causing a total collapse of the nation, which could have ripple effects on the rest of the Arabian peninsula? Disputes between different groups erupt regularly over water wells and unlicensed drilling is believed to be widespread. A few years ago The World Bank estimated that the groundwater levels in Yemen were  dropping between 20 and 65 feet a year. This is happening while the population in Sana’a has quadrupled since the 1980’s and now keeps growing at eight percent annually. Ten years ago the city had 180 functioning water wells. Today there are 80, and 70 percent of the population depend on deliveries from private water trucks (which, by the way, is the same system we use at the Training Center in Taiz where I work).

So what about desalination? After all, Yemen has access to a coastline of more than 2000 kilometers. Now the successful Hayel Saeed Group of Companies constructed the first desalination unit in the nation, primarily to provide clean water for their own installations. The saltwater will be processed by the coast, in Al-Makha before being transported inland to Taiz by trucks. The co-director of the unit believes this to be the future for Yemen in the effort to solve the dilemma. Representatives for national authorities also hope for more cooperation between the private and public sectors in this case. Saudiarabian sponsors are said to be involved in plans for expanding this project, for example by financing pipelines that could help transport more water from the coast. Sceptics point out that the existing water networks are in bad shape, which could derail the idea of desalination as the salvation for Yemen.

So, are there reasons to be optimistic or not?


SOURCES OF INFORMATION:

”Jemens vatten snart slut” by Jan Arell, Göteborgs-Posten, August 11, 2010

”Already Thirsty and Drying Fast: The Yemeni Water Crisis” by Heather Murdock, Yemen Today, February 2010

”French filmmaker to the Yemen Times: ”The management of water in Yemen is awful” by Mahmoud Assamiee, Yemen Times May 20, 2010

”Water crisis fuels Yemen’s many woes” United Press International, June 9, 2010

”Yemen To Launch First Desalination Project” by Mahmoud Assamiee, Yemen Times July 1, 2010

Also interesting in this context: water.org, an organization dedicated to global water issues; and UN Water. Also, I shouldn’t neglect to mention the fact that World Water Week is taking place this week in Stockholm, Sweden.

Yemeni Waterloo?

Posted in Tema: Vatten, Uncategorized by yemenity2010 on 23/08/2010

Vatten. Väldigt svårt att leva utan och något vi gärna tar för givet. Så är det inte överallt – särskilt inte i Jemen.

Jo, läget är allvarligt. Nu har även svenska Göteborgs-Posten noterat Jemens invecklade problematik och då inte minst vattenbristen. ”Det är ett land med fler vapen än människor, där vattnet håller på att ta slut och som har över 50 miljoner invånare om 40 år. Dessutom är Jemen platsen för ett tyst krig mellan USA och Al-Qaida” inleder artikelförfattaren och fortsätter med att poängtera hur vattnet ökat fyrdubbelt i pris på lika många år, hur mycket av det som används för odlingen av qat och att FN:s prognoser för befolkningsökningen lyder på över 50 miljoner vid seklets mitt. Idag är de uppskattningsvis 24 miljoner – för 60 år sedan, alltså strax efter andra världskriget, fanns det fyra miljoner människor i landet.

Artikeln i övrigt fokuserar dock lika mycket på de konflikter som förvärrar läget; de mellan regeringen och rebeller i norr såväl som sydväst, liksom Jemens roll som skådeplats för det som kallas kriget mot terrorismen. Och tillägger att majoriteten av befolkningen är under 18 år, att många av dem saknar utbildning och har svårt att få arbete. Det sistnämnda är något som märks när man pratar med yngre människor i Taiz, där jag framförallt möter studerande som trots utmärkt läskunnighet, studier på universitetsnivå, kunskaper i engelska och höga ambitioner uttrycker starka tvivel inför utsikterna att få något arbete inom landet.

Just vattenfrågan är avgörande, konstaterade Yemen Today i våras. Landet är verkligen på väg att förlora sina vattenresurser inom en snar framtid, om inget radikalt räddningsprojekt kan vända trenden. Och det är inte så att det inte försiggår sådana satsningar…

Redan idag saknar hälften av befolkningen tillgång till rinnande vatten och två tredjedelar har inte möjlighet att täcka grundläggande sanitära behov. Enligt experter kan huvudstaden Sana’a vara dränerat på allt grundvatten inom 15 år. Då blir man helt beroende av regnet, men med den väntade befolkningsökningen och klimatförändringarna är det högst osäkert hur långt det räcker. Lantbrukare som tidigare kunde förlita sig på förutsägbara väderförhållanden är idag utsatta för ett mycket mer nyckfullt nederbördsmönster. Förra året dödades 58 människor i provinsen Hadramaut när hela årsdosen av regn verkade koncentreras till några få dagar i oktober. Hela den betydelsefulla jordbruksnäringen i Jemen är hotad och det kan orsaka massinflyttningar till städerna – där problemen med överbefolkning och förslumning redan är allvarliga.

Landets vattensektor får miljontals dollar i stöd från bland annat USA, Tyskland, Holland och Storbritannien, berättar Yemen Today. Men grundvattenreserverna fortsätter ändå att utarmas. 90 procent av vattnet går åt inom jordbruket, som anses kunna skära ner sitt behov med hälften om modernare metoder för bevattning tas i bruk, men det är svårt att övertyga de flesta farmare om att det lönar sig. Odlingarna av de lätt narkotiska löven qat kommer på något sätt alltid in i den här diskussionen, och det är klart; den produktionscykeln omsätter möjligen så mycket som 40 procent av hela landets vattenkonsumtion.

Vattenbristen påverkar i grunden hela samhället; ta bara en sådan sak som utbildning. Barn, framförallt flickor, har svårt att gå i skola eftersom de måste spendera tid på samla vatten till sina familjer och det vatten de själva dricker är ofta smutsigt och orsakar sjukfrånvaro, förklarar Johan Kuylenstierna, chefsrådgivare på FN:s vattendepartement (UN Water). Dessutom saknar skolorna på landsbygden ofta särskilda toaletter för flickor – om det finns några alls.

– Det finns ett starkt stigma kring sanitet, menar Kuylenstierna i Yemen Today.

– Folk vet inte om att det är vattenkris i Jemen, noterar Yann Le Gleau i Yemen Times.

Le Gleau är en av två franska dokumentärfilmare som valt att lyfta frågan i sin senaste film. Att det är brist på vatten i Afrika är ingen nyhet, menar han, vilket är en av orsakerna till att människor flyr därifrån till just Jemen. Men problemet här är ”particularly sharp” enligt fransmannen. Han blev själv förvånad över att så många i exempelvis Sana’a saknade daglig tillgång, och då inte minst akhdam-folket (som generellt är fattigare än genomsnittet i landet och kanske blir föremål för egen artikel på den här bloggsidan, red.anm). Var är det värst då? undrar tidningen.

– Taiz-regionen, tror Le Gleau och nämner både staden och de omgivande byarna där flickor går i timtal för att få tag i vatten.

En del av problemet beror på dålig hushållning, tycker han och tillägger att qat-odlingen förvärrar situationen. Dock finns det hoppfulla tecken genom påbörjade projekt för avsaltning av havsvatten. Att landet är vackert och människor är vänliga, framhåller han också och kan jämföra både med andra arabländer och andra delar av världen där han och kollegan Sebastien Mesquida rapporterat tidigare.

Ja, vattenfrågan är fullt möjligt det våldsdrabbade Jemens allra värsta problem, konstaterade nyhetsbyrån UPI i början av sommaren. Kan det bidra till en total kollaps av nationen, som får återverkningar på hela den arabiska halvön? Regelbundet uppstår dispyter mellan olika parter i områden där vattenbristen är som mest påtaglig, ibland med dödlig utgång. Och det tros vara alltför vanligt med otillåten borrning efter vatten, i ett land där många olika intressen står mot varandra och regeringen har begränsad kontroll. Världsbanken uppskattade för två år sedan att grundvattenreserverna i Jemen sjunker med flera meter varje år. Samtidigt som folkmängden i Sana’a fyrdubblats sedan 1980-talet, idag uppgår till cirka två miljoner och växer med åtta procent om året. För tio år sedan fanns där 180 fungerande vattenkällor. Nu är de 80. Närmare 70 procent av invånarna är beroende av privata vattentransporter med lastbil (vilket alltså är det system vi har på centret i Taiz).

Avsaltning, då? Jemen har trots allt en kuststräcka som överskrider 200 mil, påpekar Yemen Times. Nu har den framgångsrika företagsgruppen Hayel Saeed (en av landets rikaste familjer, om inte den rikaste) tillverkat landets första avsaltningsanläggning i första hand för att förse sina egna fabriker med rent vatten. Processen genomförs vid kusten vid Al-Makha innan vattnet fraktas inåt landet till Taiz. 50 lastbilar beräknas komma till användning. Chefen för anläggningen tror att det här är framtiden för att lösa krisen i frågan. Och representanter för myndigheterna hoppas och tror på mer samarbete med privata entreprenörer för att ordna vatten till hela staden. Saudiarabiska intressen sägs också vara inblandade i expansionsplanerna, bland annat genom att sponsra rörledningar som kan minska transportkostnaderna. Bristande hållbarhet i de existerande nätverken är något som får vissa experter att tvivla på hela idén med avsaltat havsvatten till folkets fromma.

Så finns det anledning att hoppas eller inte?

Källor:

”Jemens vatten snart slut” Jan Arell, Göteborgs-Posten 11 augusti 2010

”Already Thirsty and Drying Fast: The Yemeni Water Crisis” av Heather Murdock, Yemen Today februari 2010

”French filmmaker to the Yemen Times: ”The management of water in Yemen is awful” av Mahmoud Assamiee, Yemen Times 20 maj 2010

”Water crisis fuels Yemen’s many woes” United Press International, 9 juni 2010

”Yemen To Launch First Desalination Project” av Mahmoud Assamiee, Yemen Times 1 juli 2010

Intressant i sammanhanget är även: water.org; en organisation som arbetar med vattenförsörjningsfrågor på global nivå. Liksom en artikel från Pulitzer Center om skrivartävling på vattentillgångstema. Samt en rapport från FN-projektet IRINs hemsida om hur det ibland rikliga regnvattnet i Sana’a skulle kunna tillvaratas bättre.

Relaterat kulturmaterial: Filmrecensioner från jubilerande russin.nu, med reflektioner kring mer eller mindre lyckade filmer där över- eller underskott på vatten är ett bärande element eller åtminstone har märkbar betydelse för handlingen…

Den sista vågenDay After TomorrowWaterworldThe Desert WithinEvan – den allsmäktigeQuantum of SolaceSahara

%d bloggare gillar detta: