Yemenity2010's Blog

”Konflikt” i P1 skildrar svälten i Jemen

Posted in Tema: Vatten by yemenity2010 on 01/05/2017

En humanitär kris. Vi har hört uttrycket alldeles för ofta på senare tid. Det kan handla om Syrien (mycket ofta), Sydsudan (relativt ofta) eller Jemen (lite mer sällan i svenska medier). Nu har i alla fall Sveriges Radios ”Konflikt” gett sig in i att skärskåda vad som hände i just Jemen, där det pågår ett inbördeskrig sedan ett par år, ovanpå alla andra problem som redan fanns i det redan fattigaste landet på en arabiska halvön. Ja, ni förstår. Det är illa. Så mycket har hänt sedan jag själv tillbringade ett år i landet (2010) att jag inte vet om jag skulle känna igen mig överhuvudtaget om jag åkte dit nu. Vilket inte brukar rekommenderas, av säkerhetsskäl. Svälten som nu drabbar Jemen; finns det orsaker som kan knytas till människors och staters agerande? Och vilka i så fall? Flera omgivande nationer är direkt indragna i konflikten där, för att inte säga ansvariga för den, medan stater som USA och Storbritannien är åtminstone indirekt inblandade. En del brittiska, och emellanåt även amerikanska medier, har insett detta och undersöker med jämna mellanrum läget i landet. I svenska massmedier rapporteras det alltså lite mindre regelbundet om just Jemen. Men i det senaste avsnittet av ”Konflikt” synas landet lite närmare, så även Nigeria och ett par andra utsatta områden. Intervjuer med bland andra FN:s World Food Programme ingår. Programmet kan hittas bland annat på Sveriges Radios hemsida.

Konsten att driva nyhetsredaktion i världens äldsta stad – enligt amerikansk journalist

Posted in Tema: Kultur by yemenity2010 on 19/10/2014

Sanningen är inte alltid lätt att urskilja, men det är en ändå en fascinerande plats hon hamnat på. New York-journalisten Jennifer Steil försökte sig på att driva en dagstidning i Jemen för några år sedan och delar med sig av sina erfarenheter i ”The Woman Who Fell from the Sky”, en öppenhjärtig skildring av liv och arbete i en av världens äldsta kända civilisationer.

sanaacity1Bland alla tacksamhetsyttringar på de inledande sidorna, finns en tillägnad ”alla taxiförare som höll händerna kvar på ratten”. Uppenbarligen, vilket beskrivs av författaren i en anekdot längre fram, var det inte alla som gjorde det…

Men det är mer av en parentes. Här finns mycket mer än klagomål och anmärkningar på de mindre tilltalande sidorna av Jemen. För det är där handlingen tar plats. Mestadels i huvudstaden Sana’a, som ofta utges för att vara en av de äldsta städerna i världen. En del hävdar att den är 2500 år gammal, vilket nämns av författaren. Ingen vet säkert. Personligen är jag fascinerad av hennes berättelse inte minst för att jag tillbringade ett år i samma land, dock till största delen i staden Taiz. Min egen journalistiska bakgrund bidrar till de gemensamma nämnarna. Men jag tror inte att jag skulle ha klarat av att driva en dagstidning i Jemen. Det är den utmaningen newyorkaren Jennifer Steil beslutar sig för att acceptera år 2006. Till att börja med rör det sig om ett besök för att lära ut några journalistiska principer under ett par veckor, men hon tillfrågas om att komma tillbaka och ger sig ut på ett äventyr där kulturkrockarna blir en daglig tilldragelse. Mycket av detta ser ut att komma som en överraskning för Steil, men hon verkar också vara bra på att lära sig snabbt.

Inte oväntat kommer ämnen som kvinnlig klädstil upp på tapeten. Steil tar sig tid att förklara skillnaden mellan abaya och balto (två olika sorters fotsida dräkter) liksom niqab (som täcker ansiktet förutom ögonen), hijab (täcker håret) och burqa (döljer ansiktet och lämnar bara ett nät framför ögonen för att kunna se ut). Åtminstone är det så uttrycken används i Jemen. Jag kan nämna att jag själv mest hörde orden makrama i stället för hijab och lithma som i princip samma sak som niqab.

Ett av de största problemen för den nye redaktören på Yemen Observer 2006 är bristen på utbildade reportrar. Några engelskspråkiga tidningar finns i landet, men det är svårt att hitta folk med kombinationen kunskaper i engelska och journalistisk skolning. Steil kommenterar också det jemenitiska skolsystemet i stort, ett system som enligt henne inte direkt uppmuntrar till kritiskt tänkande. Detta och andra kulturskillnader leder till en serie konflikter och frustrationer i arbetet med att leta nyheter, skriva, redigera och publicera tidningen. En del av företrädesvis unga anställda lär sig snabbare och författaren är uppenbart mer förtjust i en del av dem, inte minst den alltid lika nyfikna och ambitiösa Zuhra. Mer problematisk och oförutsägbar är relationen till publikationens ägare Faris al-Sanabani, en man som har mer av näringslivsbakgrund. Även om han är utbildad i USA och visar en del visioner, verkar han sliten mellan skiftande lojaliteter; att behålla goda relationer med regeringen går inte alltid hand i hand med att vara en oberoende publicist.

Kom ihåg att det här var några före den så kallade arabiska våren och Jemen hade styrts i nästan tre decennier av den auktoritäre ex-officeren Ali Abdullah Saleh. Var han en diktator? Strikt uttryckt, nej. Som författaren förklarar var Jemen under den här tiden åtminstone en nominell demokrati med skilda grenar av regeringen och ett parlament med 301 valda representanter. Ja, det genomfördes val även före omvälvningarna som startade för nu snart fyra år sedan (strax efter att jag själv kommit hem efter mitt år i landet, för övrigt). Systemet var mer demokratiskt än i många grannländer. Men – Saleh som president och hans parti kontrollerade fortfarande mer av maktapparaten än vad som skulle accepteras i en ‘riktig’ demokrati. Hela systemet var (ö)känt för sin korruption och presidentvalen var egentligen i många år en formalitet, även om det fanns motkandidater. Och kampanjande.

Finns det också en typ av vårdslöshet inbakad i kulturen? Det är väl ett provocerande uttryck, men författaren levererar några ganska talande iakttagelser kring det jemenitiska sättet att tänka, som exempelvis det frekventa repeterandet av ”Inshalla’ah” (grovt översatt som ‘om Gud vill…’) som en ursäkt när saker inte går som planerat. Det var helt enkelt inte menat att hända. ”Frånvaron av personligt ansvarstagande stör mig”, skriver Steil (sidan 158, min översättning). Hon tillägger att hennes kvinnliga reportrar verkade anstränga sig hårdare för att få sina artiklar klara i tid, medan männen ”tillbringar det mesta av tiden med att rättfärdiga sina mininmala ansträngningar”. Poängen är svår att missa. Och tanken att att flickor där i regel har fler hinder att övervinna än pojkarna, den är troligen svår att argumentera mot.

DSC07103En annan intressant iakttagelse som åtminstone var giltig för några år sedan (men kan behöva justeras efter vad vi sett från den jemenitiska versionen av den ‘arabiska våren’ i nyheterna på senare år) är bristen på förstahandsvittnen i de nyhetsartiklar som som publiceras om särskilt dramatiska händelser. Reportrarna kommer sällan riktigt nära exempelvis färska brottsplatser och som regel får de större delen av sina uppgifter från så kallade officiella källor, något som också kan bero på rädslan hos många ‘vanligt folk’ att prata med pressen i sådana fall. Det här resulterar i ”tråkiga och ofta vilseledande texter” enligt Steil. Detta samtidigt som landet i många år varit intressant för internationella medier huvudsakligen på grund av terroristgrupper med baser inom dess gränser, vilket i sig hängt samman med korruptionen och fattigdomen. Steil betonar regeringens misslyckande med att omsätta oljeinkomsterna i acceptabla levnadsförhållanden för folk i allmänhet som en orsak till den situationen.

Även om lejonparten av boken tildrar sig under 2006, berör epilogen och efterordet med senare händelseutveckling, dels personlig med även politisk, i och med att hon avslutar med anekdoter från hösten 2010. Slutsatsen efter att ha spenderat sammanlagt ett par år i Jemen är uppenbarligen en skepticism mot de flesta rapporter som kommer ut därifrån. ”Det är inte ett land som en reporter kan sammanfatta efter en snabbvisit… Det enda sättet att ha en chans att veta vad som verkligen händer i Jemen är att vara där. Och även då är sanningen undflyende”. Svårt att argumentera mot det också.

Recenserad bok: ”The Woman Who Fell from the Sky” av Jennifer Steil (Broadway Paperback 2011).

Not: Tidigare publicerad i en engelsk version här

Om drönare och annan dramatik i Jemen

Posted in Tema: Politik by yemenity2010 on 28/03/2013

”Jemen väntar på våren” är rubriken för ett reportage i senaste numret av OmVärlden, släppt häromveckan och lanserat i stor stil på omslaget. Om inte annat levereras några spännande, iögenenfallande bilder av Jacob Zocherman parat med kortare betraktelser av Sara Assarsson i det som främst är en visuell odyssé genom den ombytliga terrängen på södra arabiska halvön. Kontentan av innehållet är i alla fall att det mesta inte blivit så mycket bättre i landet sedan långvarige presidenten Ali Abdullah Saleh under mindre frivilliga former lämnade över makten efter protesterna som började för två år sedan.

Brottsligheten har ökat betydligt, matpriserna också och enligt FN är ungefär en miljon barn undernärda. Dessutom fortsätter tillgången på vatten och hälsovård vara ett problem, särskilt på landsbygden. Och så var det det här med förekomsten av al-Qaida-anknutna grupper som i sin tur motiverar USA:s fortsatta militära närvaro, inklusive de nu alltmer omdebatterade drönarna. Förarlösa flygplan som kan slå till när som helst, var som helst men väldigt ofta just i Jemen. Det var även ämnet för ett av de senaste avsnitten av ”Konflikt” i Sveriges Radios P1. Det finns att tillgå på SR:s hemsida och är nedladdningsbart som poddradio – ett format jag själv använt mig flitigt av för att hänga med i händelseutvecklingen överhuvudtaget i världen på senare år.

Ja, var ska det ta vägen med drönarna? Tidningen Time ägnade också ett längre reportage om innebörden av deras ökade användning i olika syften. När det gäller Jemen är den stora frågan hur mycket förlusterna av civila medborgares liv i samband med tillslagen mot misstänkta terrorister kommer att påverka utvecklingen. Leder det i längden till en reducering av antalet extremister och potentiella efterföljare till exempelvis 9/11-konspiratörerna – eller tvärtom?

Tagged with: , ,

Besvikelse och bristande jämlikhet i Jemen två år efter ‘arabiska våren’

Posted in Tema: Politik by yemenity2010 on 15/02/2013

window-ceiling-taizDet har hunnit gå två år sedan mitt korta ettåriga äventyr i Jemen tog slut. Strax efter det drog den så kallade arabiska våren igång med massrörelser och drastiska politiska förändringar i flera länder i mellanöstern. Däribland Jemen. Med ojämna mellanrum har jag försökt hålla mig uppdaterad om vad som händer och ibland försöka förmedla något av det som rapporteras, men nu var det ett tag sedan sist.

Idag sände i alla fall P1:s ”Studio ett” ett reportage av Daniel Öhman med kompletterande kommentarer av Lotten Collin om landet.

– Revolutionen har kommit av sig, enligt påannonseringen av inslaget.

Och många är uppenbarligen besvikna över bristen på förändringar efter president Salehs avgång. Många vittnar om de skador de ådragit sig i samband med protester och manifestationer under de senaste årens konflikter. En del av skulden för pågående våldsamheter från regeringens sida läggs av missnöjda medborgare på den stora grannen i norr, Saudiarabien, som med sina oljepengar påstås påverka mycket av den politiska utvecklingen (eller brist på sådan).

– Saudierna kidnappade vår revolution, säger en demonstrant.

Stämmer det? De har i alla fall inflytande och kan tänkas tjäna på att Jemen fortsätter vara ‘svagt’ analyserar någon, enligt devisen ‘stabilitet före demokrati’. Inget unikt resonemang i realpolitikens värld i så fall, kan man tillägga. Jemen har också blivit ett av de länder där USA använder sitt nya favoritvapen, förarlösa flygplan mest kända som drönare, mot misstänkta terrorister. Problemen och de politiska komplikationerna är fortfarande många.

myndighet-sanaa-skylt

De senaste månaderna har en del andra upplysande men inte alltid uppmuntrande rapporter emanerat från Jemen, exempelvis när det gäller jämlikhetsfrågor och kvinnors rättigheter.

– Ingen räddning, men gärna en smula solidaritet, efterlyste exempelvis bloggaren Woman from Yemen i december och syftade på kvinnor i arabvärlden i allmänhet och Jemen i synnerhet.

Hon menar att språkbruket kring förtryckta arabiska kvinnor ofta får en kolonial retorisk prägel över sig. Fokus hamnar oftare på muslimska kvinnor som symboler för förtryckta genom religiösa och kulturella traditioner, än på oppressiva regeringar som undvikit att befatta sig med jämlikhetsfrågor.

Många kvinnor hade ledande roller i gatuprotesterna för två år sedan, men vad har de för inflytande nu? Det analyserar Atiaf Said Alwazir på forumet Open Democracy. De har ingen lätt väg framför sig för att vinna mer respekt och undvika utfrysning av de etablerade politiska partierna som finns i landet. De utsätts för hot, förtal och trakasserier för att hålla sig tysta. Men betyder inte att de borde tappa hoppet. ”Revolutionen gav kvinnor en röst, stärkte deras självförtroende och fick dem att tro att det omöjliga är möjligt” hävdar Alwazir.

Varför döljer inte män sina ansikten också? frågar jemenitiskan Hind Aleryani i ett inlägg publicerat på bland annat svenskbaserade sajten Your Middle East. Som barn kan pojkar och flickor leka på relativ lika villkor, reflekterar hon, men ju mer åren går desto mer skilda blir förutsättningarna. Män har kvar sin rörelsefrihet medan kvinnorna blir alltmer instängda. Aleryani noterar den starka fixering vid kvinnan som frestelse som genomsyrar kulturen och jämför sedan med upplevelsen att vistas i ett västerländskt land med helt andra normer och kulturella koder.

Många afrikanska kvinnor i Jemen drabbas av ödet att säljas och utnyttjas. Nätverk involverade i human trafficking ökar sin närvaro i landet, avslöjas i en artikel av Rebecca MurrayInter Press Service, även publicerad på Alternet. De kan komma från Somalia (och att det finns många flyktingar från just Somalia i Jemen är något jag har tydliga minnesbilder av själv). Även invandrare från Etiopien är vanligt förekommande. Prostitution för motsvarande två dollar per kund är något som existerar exempelvis i hamnstaden Aden. Överhuvudtaget är invandringen högre än någon gång de senaste sex åren, enligt representanter från FN:s flyktingorgan UNHCR som uttalar sig, över 100 000 dokumenterade personer under 2011 och förmodligen fler under 2012. Och den verkliga siffran är troligen högre. Smuggling och trafficking, liksom misshandel och annat utnyttjande har ökat markant, enligt UNHCR. Även jemenitiska flickor från fattiga familjer faller offer för så kallad sexturism och luras in i korta, destruktiva äktenskap med män från framförallt Saudiarabien. Allt som allt frodas den här typen av internationell ‘business’ medan västvärlden främst fokuserar på problemen med pirater i området, konstaterar Nicoletta Giordano från organisationen IOM (International Organisation of Migration). Och vad krävs för att påverka de priorieringarna? Det kan man fråga sig.

Vad får du inte veta om Jemen?

Posted in Tema: Politik, Tema: Vatten by yemenity2010 on 17/06/2012

Hamnstaden Aden har tagit emot 100 000 flyktingar det senaste året på grund av konflikterna i södra Jemen.

Al-Qaida och deras planerade attentat mot mål i omvärlden. Konflikter kring presidentposten i samband med landets version av arabisk vår, liksom tillslag med förarlösa flygplan, så kallade drönare, mot misstänka terrorister. Sådant har det rapporterats om i globala medier senaste året. Men vad får du inte veta om Jemen genom nyheterna? En hel del, enligt amerikanska PBS, deras motsvarighet till public service-TV (om jag uppfattat saken rätt). Och de riktar sig väl också främst till publiken i USA, men bevakningen där skiljer sig kanske inte så mycket från den i Sverige, förutom att amerikanerna är mer direkt inblandade i landets inre förehavanden vilket i sin tur påverkar prioriteringarna hos mediebolagen.

Vattenkrisen är dock känd för de flesta som intresserar sig för Jemen. Själv skrev jag ett inlägg om den frågan för snart två år sedan när jag bodde och arbetade i Taiz. Enligt PBS är Jemen världens sjunde mest ”vatten-stressade” nation och de mest pessimistiska scenarierna utmålar Sana’a som den första huvudstaden i världen att bokstavligen torrläggas, kanske redan inom tio år. Vad som krävs är kraftiga regeringar och konservering av grundvattenuttaget, och då inte minst inom jordbruket som förbrukar majoriteten av det på ett inte särskilt effektivt sätt. Det hävdar Jemen-experten Charles Schmitz i PBS-artikeln.

– Jemen har kapaciteten att göra det, men de människor som vet hur man organiserar ett sådant företag har inte det politiska mandatet än så länge, menar Schmitz.

Det flitiga bruket av de lätt narkotiska löven qat nämns givetvis i sammanhanget. Odlingen av de buskarna kräver fem gånger så mycket vatten som andra jämförbara grödor.

Tio miljoner jemeniter – farligt nära hälften av befolkningen – är undernärda och fem miljoner i behov av akut nödhjälp, enligt en rapport från sju hjälporganisationer nyligen. Risken är överhängande för en katastrofal svält, säger en representant för Rädda barnen. Problemen förstärks av att hjälp utifrån riskerar att fastna i det korrupta systemet och inte nå fram dit den skulle behövas.

Inre splittring är ett ständigt aber. Enandet av de två tidigare Jemen-staterna 1990 har aldrig varit helt friktionsfritt. Sedan finns de utbredda spänningarna mellan stammar och klaner, som i vissa fall söker mer självstyre och bedrivit väpnad kamp mot regeringen. Det mest kända exemplet är nog Houthi-milisen i norra delen av landet vid gränsen mot Saudiarabien. De skiljer sig från majoriteten bland annat genom att praktisera zaidism, en gren av shiitisk islam. De har inte bara fört krig från och till i flera år med regeringsstyrkor, utan även attackerats av Al Qaida och andra sunnitiska extremister, vilka ser zaidismen som en villolära. Detta har ibland tolkats som ett krig genom ombud mellan Iran och Saudiarabien.

Enligt FN har 366 000 människor blivit internflyktingar i landet beroende på just Houthi-upproret och andra konflikter i norr. Samtidigt sägs 160 000 ha flytt på grund av striderna mellan regeringen och militanta motståndare, inklusive Al Qaida-grupper, i södra Jemen sedan förra året. 100 000 sökt sig till hamnstaden Aden och fått husrum i bland annat skolor, vilket i sig omöjliggjort skolgång för många elever, berättar en annan Jemen-expert, Gregory D. Johnsen. Förutom det finns 300 000 flyktingar från Somalia och Afrikas Horn.

Hur ska man för övrigt förstå just Al Qaidas närvaro i Jemen? Samma kanal publicerade nyligen en rapport om det också. Mer om det senare, möjligen. Artikeln finns i alla fall att tillgå på PBS hemsida.

Källor: ”You Aren’t Hearing About Yemen’s Biggest Problems” av Azmat Khan /Frontline, PBS; ”Understanding Yemen’s Al Qaeda Threat” av Azmat Khan / Frontline, PBS

Tragedi i Taiz

Posted in Uncategorized by yemenity2010 on 18/03/2012

– Har du hört nyheterna från Taiz idag?

Ungefär så löd det första meddelandet i mobilen från en före detta kollega sedan tiden i Jemen. Jag var i kyrkan, i färd med att ta hand om en grupp i söndagsskolan, men insåg efter ett par meddelanden fram och tillbaka att något allvarligt hänt i anslutning till centret där jag arbetade under 2010.

Nu har verkligheten börjat sjunka in. En amerikansk lärare och vice föreståndare vid International Training & Development Center i Taiz sköts idag ihjäl av beväpnade män på motorcykel när han färdades i sin bil. Enligt SVT:s ”Rapport” misstänks gärningsmännen ha kopplingar till al-Qaida.

– Det är tragiskt, och det är mest tragiskt för folket. Det är de som lider och det är de som drabbas när extrema grupper försöker döda dem som försöker hjälpa, säger tidigare föreståndaren Ulf Edström till SVT.

Han ledde verksamheten på centret (då känt som Swedish Training Center) under en stor del av en tid när jag själv var där, innan ett nytt ledarteam tog över ansvaret.

Varför? Är det givetvis många som frågar sig nu. Att utlänningar utgör mål för extremister är inte nytt i Jemen, men staden Taiz var tidigare relativt lugn och stabil i förhållande till exempelvis nordligaste delen av landet vid gränsen mot Saudiarabien, eller delar av Sydjemen med både separatister och militanta medlemmar av al-Qaida. Situationen har dock förändrats drastiskt sedan protesterna mot president Saleh inleddes förra våren. Han avgick nyligen efter över 30 års styre, men ingen kan säga säkert i vilken riktning landet i stort kommer att utvecklas nu. Det som hänt idag är en tragedi både för anhöriga, för centret och berörda människor i staden. Och det är ganska många.

Fler rapporter finns på Dagens Nyheter, BBC , CNN och Al Jazeera English.

Tagged with: , , , , ,

Passionerat anförande i Oslo av prisad jemenitiska

Posted in Tema: Politik by yemenity2010 on 10/12/2011

Nobelpriset. Vi hade en plansch på väggen i det allaktivitetshus i Taiz där jag tillbringade mycket av min arbetstid förra året, en plansch som förklarade fenomenet med en internationell prisutdelning i det ganska avlägsna Sverige (och kan skymtas till höger på bilden nedan). Då anade jag knappast att året efter skulle ett av prisen delas ut till en jemenitisk medborgare.

Nu är det nobelska fredspriset 2011 utdelat till tre kvinnor som hjälpt till att förändra sina hemländer med icke-våldsmetoder. Två av dem var med när Liberia lämnade sitt långvariga inbördeskrigande och lyckades bygga upp en demokrati. En av dem är numera president, Ellen Johnson-Sirleaf medan hennes kollega i kampen Leymah Gbowee skrivit en bok om händelserna för några år sedan. För den tredje pristagaren pågår kampen fortfarande.

32-åriga Tawakkul Karman från Jemen höll ett långt och passionerat anförande på arabiska om Jemens revolution – som hon kallar den – och satte den även i ett större sammanhang. Hon påminde om att landets proteströrelse inte fått samma internationella genomslag och solidaritet som de i Tunisien, Libyen och Egypten, men betonade samtidigt att hennes lands födslovåndor på väg mot sann demokrati inte pågår i ett vacuum. Och de nya digitala sociala medierna har bidragit till utvecklingen. Talet utstrålade stark optimism trots tuffa odds, något som kan krävas i ett land med så många utmaningar inför framtiden. Men hon skrädde inte heller orden vad gäller den långvarige makthavaren Salehs styre och dess konsekvenser. Landet har fått lida länge nog av dennes förtryck nu, tycker hon och radade upp de olika stegen i den revolutionära processen. Dit hör i princip en uppgörelse med och nedmontering av hela den gamla maktapparaten inklusive armé och säkerhetstjänst, följt av nya institutioner som måste byggas upp för att skapa en riktig demokrati. Och det är de unga som gått i spetsen för den hoppingivande utvecklingen hittills, menar Karman.

I det här korta klippet tar de tre kvinnorna emot sina priser. Tyvärr har jag inte hittat hela ceremonin eller talen på SVT Play, men det kanske kommer… Att tre kvinnor delar på priset var på tiden, framhåller trion i i en intervju för CNN. Läs även gärna Tanya Holms längre artikel om Jemens protester i kulturmagasinet Voltaire. Leymah Gbowee intervjuades för övrigt ganska nyligen av Jon Stewart i The Daily Show på Comedy Central.

Konflikten i Jemen fortsätter under tiden, även under väpnade former. Nyligen såg jag twitterkommentaren ”så här ser en jemenitisk vapenvila ut” kopplat till ett YouTube-klipp från Taiz där eldgivning lyser upp nattmörkret i staden. Förra veckan fick jag också informationer om att skottlossning mellan regeringens styrkor och fientliga klaner pågått i stadsdelen där ITDC ligger, alltså det utbildningscenter där jag arbetade under 2010, tidigare känt som Swedish Training Center. Verksamhet pågår annars fortfarande där, med över 100 studerande på olika kurser.

Bonus: Varför det kan vara svårt att fotografera folk i Jemen – dokumenterares dilemman enligt Yemen Times.

Saleh säger upp sig – sägs det

Posted in Tema: Politik by yemenity2010 on 26/11/2011

Så, Jemens president Ali Abdullah Saleh har tydligen skrivit på ett avtal om att avgå. Detta meddelades i veckan efter ett möte i Saudiarabiens huvudstad Riyadh. Flera medier internationellt och i Sverige ägnade ämnet viss uppmärksamhet. Se bland annat Al Jazeera English, BBC, The Guardian och Sveriges Radios Studio ett där saken kommenterades av reportern Lotten Collin som nyligen besökte Jemen, samt frilansjournalisten Tanya Holm som bor i huvudstaden Sana’a. Avtalet som förhandlats fram med hjälp av USA och Jemens grannstater i Gulfen innebär att presidenten avgår i utbyte mot åtalsimmunitet. Inte alla gillar villkoren, framgår av rapporterna; det gäller bland annat representanter för de mestadels unga demonstranter som visat sitt missnöje under våren. Saleh borde ställas inför rätta för sina brott mot folket, menar många av dem. Presidenten sägs dock snarare vara på väg till USA för läkarvård. Han har fortfarande inte återhämtat sig helt efter den granatattack som drabbade honom i presidentpalatset i somras och tillbringade efter det flera månader i Saudiarabien.

Enligt planen ska makten i första skedet överlämnas till Salehs högra hand Abdrabuh Mansour Hadi, som  ska sätta ihop en samlingsregering och sedan kalla till nytt presidentval inom 90 dagar.

Bonus: Professor Joseph Massad analyserar den arabiska historien av revolter från 1800-talet och framåt, liksom västvärldens vanligaste reaktioner på dem (publicerat på Al Jazeera English).

Själv har jag haft nästan fullt upp med att undervisa högstadieelever i spanska och sådant som betalar hyran. Därför överlåter jag med varm hand de aktuella analyserna åt ovanstående källor. Men visst är utvecklingen spännande – och fortfarande väldigt oförutsägbar. Fortsättning följer, som jag brukar avsluta med när jag för tillfället inte har något smartare att säga…

Jemen minst jämställt – igen

Posted in Tema: Vatten, Uncategorized by yemenity2010 on 04/11/2011

Så var det dags igen. Jemen rankas som världens värsta land för kvinnor i en undersökning. Samtidigt fortsätter oroligheterna i landet, bevakade av bland andra Sveriges Radio och New York Times. 

Med jämna mellanrum aktualiseras jämställdhetsfrågor uttryckligen på en global skala, och vissa saker är sig fortfarande ganska lika år från år. World Economic Forum har ännu en gång släppt en så kallad Global Gender Gap Report, om jämställdheten i världens länder. Kriterierna är främst ekonomiskt deltagande och möjligheter, löneskillnader mellan könen, tillgång till utbildning, hälsofrågor och politiskt inflytande. 135 nationer granskades i år.

Sverige landade på fjärde plats efter Island, Norge och Finland. Mycket nordiskt i topp alltså, vilket knappast var en överraskning. Lite mer uppseendeväckande är kanske Filippinerna på åttonde plats, Lesotho på nionde och Sydafrika på 14:e, före stormakter som USA och Storbritannien. En sammanfattning finns exempelvis på Huffington Post och hela rapporten finns här. Jemen rankades återigen sist, liksom förra året (vilket jag skrev några rader om då). De konkurrerar i botten med Chad, Pakistan och Mali. Överlag anses Nordamerika och Europa/Centralasien vara de mest rättvisa regionerna i det här avseendet, medan Mellanöstern och Nordafrika har det lägsta poängsnittet generellt utifrån de uppställda mallarna.

Det är som sagt inte första gången WEF ger ut en sådan rapport, men den här gången följer den händelsevis inte så långt efter Newsweeks egen undersökning i samma ärende, som gav ett liknande men inte identiskt resultat. Där var exempelvis Jemen bara tredje värst i klassen.

Enligt Sveriges Radios reporter Lotten Collin har kvinnor antagit en betydelsefull roll i de pågående protesterna i Jemen under året. Under en med visst besvär genomförd reportageresa i landet nyligen. Dessutom har inslagen i P1-program som Studio ett vittnat om en förvärrad situation när det gäller förnödenheter som vatten, elförsörjning medan matpriserna rusat i höjden. Framförallt vatten och el har länge varit problemområden, men oroligheterna i landet har uppenbarligen ställt saker på sin spets än mer.

Den senaste tiden har även flera medier noterat ökande väpnade sammandrabbningar i Taiz, där jag arbetade förra året. New York Times beskriver den gamla kommersiella och intellektuella knytpunkten i landet som ett nuvarande epicentrum för den pågående kraftmätningen mellan president Saleh och hans motståndare. Enligt NY Times fruktar regeringen att staden kan bli Jemens motsvarighet till Libyens Benghazi; oppositionens provisoriska huvudstad. Nu pågår skottlossningar och granateldgivning i en stad som länge slagit vakt om sin status som ett säte för lag och ordning, medan de annars vanliga skjutvapnen i princip varit bannlysta på gatorna (i alla fall för de vanliga ‘civila’ medborgarna).

Befolkningen i Taiz har länge betraktats som den högst utbildade i Jemen, fortsätter reportern Laura Kasinof. Redaktörens (det vill säga min) anmärkning: Ja, om det var något som taiziter jag träffade gärna framhöll var det just den detaljen.

– Vi är de smartaste människorna i landet, var en vanlig kommentar.

Men Times poängterar att de ofta känner sig behandlade som andra klassens medborgare i en stat på senare år dominerats av klaner från de nordligare delarna av landet (staden tillhör visserligen inte gamla Sydjemen, men ligger närmare kuststaden Aden än huvudstaden Sana’a geografiskt och människor jag mötte hade i regel en mycket mer positiv bild av Aden än av Sana’a).

Även Al Jazeera English har de senaste dagarna uppmärksammat våldsamheterna i Taiz, där åtminstone åtta dödsoffer krävts.

Relaterat ärende: Condoleezza Rice är en kvinna som bevisligen haft en del inflytande över världens öden och äventyr, som medlem av förre amerikanske presidenten George W. Bushs kabinett under tiden för inte minst invasionen av Irak. Om detta handlade det bland annat när hon tog risken att hälsa på Jon Stewart i studion för The Daily Show i veckan.

SR på plats i ”svårbevakat” land

Posted in Tema: Politik, Tema: Vatten by yemenity2010 on 28/10/2011

Jemen är svårbevakat just nu, enligt Studio ett i Sveriges Radios P1. Idag har i alla fall reportern Lotten Collin rapporterat från huvudstaden Sana’a i några av kanalens nyhetssändningar och aktualitetsmagasin. Läget är inte oväntat besvärligt och SR-inslagen bekräftar andra intryck som kommit fram. Stora problem med tillgången till elektricitet, samma sak med vatten, öppet missnöje med presidenten samtidigt som det råder väpnat ställningskrig mellan regeringen och klaner som vänt sig emot denna. Är det något det inte är brist på i Jemen så är det vapen.

Efter fredagsbönen idag har uppenbarligen 100 000-tals människor samlats till protester mot Ali Abdullah Salehs regering, inte minst unga människor (i ett land med låg medelålder) men även från politiska partier som enligt reportern vill ”rida på” protestanternas framgångar. Även regeringens anhängare manifesterar sitt stöd – om än inte med lika imponerande omfattning. Finns det risk för fullskaligt inbördeskrig? undrar studioreportern.

– Absolut, svarar Collin via en ostadig telefonförbindelse från Sana’a.

Skottlossning hörs ständigt, även på natten, och många människor riskerar att hamna i elden oavsett var de befinner sig eller vad de gör.

I veckan kom också ett nytt nummer av hjälporganisationen Operation Mercys informationsblad. De noterar att allt färre utländska arbetare och organisationer finns kvar i landet. Mercy har dock några stycken kvar och har de senaste månaderna startat projekt som rör vattenfiltrering, det vill säga försäljning av ”billiga lokalt producerade keramiska vattenfilter till ett subventionerat pris” till befolkningen i några byar. Vidare en renhållningskampanj som berör avfallshantering och hygieniska toaletter. Dessutom getlån – just det, getter delas ut till fattiga familjer som föder upp dem, låter dem förökas och lämnar tillbaka killingar som i sin tur hamnar hos en annan familj. Kurser i sömnad för kvinnliga instruktörer är ett annat pågående projekt.

Mer om organisationens arbete i Jemen finns på deras hemsida.

Det center i Taiz där jag själv arbetade förra året har numera också en hemsida, som är uppenbart ofärdig men förklarar en del av historiken och vad man sysslar med. Strax innan jag åkte därifrån förra vintern ändrades namnet till International Training & Development Center och sidan finns här. Exakt hur mycket av verksamheten som i nuläget kan bedrivas fullt ut är jag tyvärr osäker på. Så här såg i alla fall allaktivitetshuset (där jag höll till stora delar av tiden) ut för drygt ett år sedan.

Tagged with: , , , ,
%d bloggare gillar detta: