Yemenity2010's Blog

Skaparkraft – och dess motsats

Posted in Direkt från Jemen, Tema: Kultur, Tema: Vatten, Uncategorized by yemenity2010 on 01/06/2010

Textilorgie, torrläggning och en aning terror i tillvarons utkant men ändå med effekter på vardagen: några av höjdpunkterna i Taiz den senaste veckan. Kreativitet och destruktivitet, sida vid sida. Det är oftast lättare att riva ner än att bygga upp, men många satsar i alla fall på det senare…

Så har det hänt igen. Tanken var tömd hastigt men egentligen inte så plötsligt. Har vi en permanent läcka någonstans i systemet? Eller räcker det med att några studenter glömmer stänga av kranarna i ett badrum som inte används så mycket efter att vissa kurser avslutats för terminen, och vi förlorar H2O kontinuerligt den vägen under några dagar? Frågorna är många och  här är vatten en dyrgrip att slå vakt om, med tanke på de dystra prognoserna kring hotande grundvattenutarmning i landet inom en snar framtid (ett ämne som i sig tarvar en mer fördjupad och uttömmande analys, vilket jag ska försöka åstadkomma inom en ännu snarare framtid). Nu på förmiddagen kom i alla fall vattenlastbilen. Det brukar skilja minst en dag mellan utannonserad leverans och de facto genomförande. Den här gången var det åtminstone två (och här var jag på väg att vitsa till det om en amerikansk förhörsmetod som inkluderar vatten och handdukar och fått en del internationell uppmärksamhet, men insåg att mellanöstern kanske inte är rätt ställe att skämta om sådana saker). Men med tanke på vad många medborgare här dagligen utstår var det egentligen banalt. Vi var bara helt utan vatten i ett halvt dygn. Som av en ödets ironi uppstod en vattenläcka i angränsande fastighet ungefär precis när vi fick påfyllning, och vatten började välla in genom ett avbrutet rör in till vårt område.

Centrets årliga hantverksutställning har varit öppen den här veckan; med tonvikt på sömnad, broderier och väverier, men även lite målad konst mitt i allt. De ursprungliga tre dagarna förlängdes med lika många till, innan årets mässa avslutades idag den 1 juni. Tydligen har tidigare års motsvarigheter ibland pågått i ett par veckor, men det visste ju inte vi relativa nykomlingar förrän veteranerna i personalen berättade det…på ett väldigt sent stadium. Själv har jag i alla fall hunnit skaffa en mahwaz nu, det vill säga ett tyg som män bär om livet i stället för byxor här, många av dem i alla fall. Dessutom något jag tror är rökelse och ska sprida väldoft omkring sig när man tänder på.

Övriga kulturnyheter i korthet: Nyligen anordnades en konstutställning i Qahira-fästningen som ståtar över staden. Konstnären heter Abdelgani… men vad var efternamnet nu igen? Vernissagen företogs en het förmiddag uppe på den fästning som jag dittills faktiskt inte hade besökt förut, trots att den ligger bara någon kilometer upp i backen från centret. Spännande motiv med mycket mystik och symbolik, inte minst månar i flera fall, särskilt i personporträtten. De har en andlig innebörd, sägs det här. En engelsktalande guide förklarade flera begrepp för mig, liksom att konstnären (som jag inte hann kommunicera i nämnvärd utsträckning) sålt åtminstone en tavla på fransk mark.

Häromveckan blev jag inbjuden till en kulturdag på stadens universitet, den avdelning som benämns Faculty of Arts och där en del av studenterna även går olika kurser  hos oss, exempelvis mina skrivkurser. Drama, dansuppvisning och datakunskaper med mera; högteknologi och högt tempo i vissa fall, men också en del kaos, snubblande på mikrofonsladdar – och hög volym som vanligt. Det intensiva och temperamentsladdade men även situationskomiska dramat på arabiska, fick jag förklarat för mig efteråt – det handlade om följderna av qat-bruket. Familjer kastades in i kaos och demoniska gestalter uppenbarade sig, om jag förstod det rätt. Men det kanske jag inte gjorde.

Det koreografiska inslaget framfördes av unga flickor från någon privatskola till ett soul-R&B-stycke med titeln ”We’re All In This Together” som jag via lite efterforskningar (googling, OK?) härledde till filmen ”High School Musical” (de är väl uppe i en trilogi nu – fråga mig inte vilken av dem). Rörelseschemat imponerade i alla fall. Och så fick vi en (lite för lång) demonstration av utvecklingen i software, med inriktning på röststyrda kommandon som ska vara framtidens melodi för ett etablerat företag vars produkter jag själv inte anlitar särskilt mycket längre, eftersom de inte alls är så dominerande i vare sig mjuk- eller hårdvaruvärlden som de en gång var.

Strömförsörjningen är verkligen sagolikt svagpresterande nu när enighetsfestligheterna är över i Taiz och presidenten åkt hem till huvudstaden igen. Undrar hur länge stadens dieselreserver klarar av trycket att leverera till alla generatorer som får arbeta övertid? Vår vaktmästare hade lite problem häromdagen att få tag i bränsle och kunna fylla vår tank. Men det sägs finnas fler förklaringar till de ökade elavbrotten. Sabotage mot kraftstationer i det oroliga Marib-området, rapporterar i alla fall de nationella medierna, som Yemen Times och Yemen Observer.

Utrikes kulturkommentarer: Tyskland!? Gör de musik överhuvudtaget efter Bach? De tog tydligen hem EM-schlagern i år. För Sverige sägs det ha slutat mindre väl, men tänk positivt: Det kunde ha varit värre. Vi kunde ha skickat Christer Sjögren häromåret (se analys i nyhetsbrev nummer 70 med rubriken ”Vad borde Christer ha gjort?” här) och blivit portade för all framtid – eller är det, hemska tanke, precis vad som krävs för att vi ska utmärka oss numera? I så fall kanske det är mer hedersamt att ta nederlaget med fattning och mössan i vacker hand.

Howard Jones, Ultravox och Jakob Hellman! De lever – och ska turnera i Sverige i sommar!  De som är födda före 1961 eller efter 1978 har ingen rimlig chans att inse vidden av detta, men många av oss i Generation X vet i alla fall vilka de var… och fortfarande är, uppenbarligen. Undrens tid är inte förbi.

Böcker du inte visste existerade (men upphittade i hyllorna i vår bibliotek)… kapitel 47: ”The Hungry Archaeologist in France” av Glyn Daniel, utgiven av Faber and Faber anno 1963. Konsumentupplysande undertitel: ”A travelling guide to caves, graves and good living in the Dordogne and Brittany”. Entusiasmen över den hungriga huvudtiteln avtar snabbt vid en genombläddring av innehållet. Det här är mest för de fanatiskt fascinerade av franska fornminnen. För resten av oss… en dammig historia.

Bokslukare på gott och ont

Posted in Direkt från Jemen, Tema: Kultur, Uncategorized by yemenity2010 on 13/01/2010

Termiter gillar tyska böcker. Och franska, berättar bibliotekarien Hadeel när hon visar runt på övervåningen i det nybyggda kulturhuset på Swedish Training Center i Taiz. Tydligen är det de språkområdena som blivit värst ansatta när ”de vita myrorna” varit framme och decimerat utbudet, vilket också kan bero på att de böckerna varit minst använda och därför tacksamma väntande rov för insekterna.

Utlåningsfrekvensen kunde kanske vara högre, vilket är något att arbeta med. Mycket av utbudet, jag skulle säga majoriteten, är på engelska och omfattar främst romaner, biografier och barnböcker. Många är säkert på en för svår nivå för arabisktalande som just börjat lära sig engelska, och dessutom är det sällan pinfärska utgåvor vi talar om. Men det är ändå ganska roligt att gå omkring där ibland och botanisera bland banden. Många verk av den typ vi kallar klassiker finns representerade. Annat är populärlitteratur, kioskvältare från det  hyfsat nära förflutna, och så vidare. Från tjocka volymer av Winston Churchill, över John le Carré, Shakespeare, ”Frankenstein”, Victor Hugo, Bill Gates och Patricia Cornwell till en och annan svensk skrift, av stora nationalskalder som…eh… Stanley Sjöberg.

I den arabiska avdelningen (som hittills är alldeles för anspråkslös i omfång) finns det sådant jag kan dechiffrera på grund av dubbelspråkiga titlar eller rent av kända verk på två språk parallellt, som en serie Agatha Christie-deckare. Och en hel del som jag givetvis inte har en aning om vad de innehåller. Bok heter för övrigt ”kitab” på arabiska, enligt min spontana fonetiska transkription utifrån muntlig information. En av mina uppgifter kan vara att hitta nya uppslag för att förnya bibliotekets inriktning, om det ska ha en funktion i framtiden. Om ett halvår kommer en ny manager till centret och vi får se vad han har för visioner och prioriteringar. Bibliotekarien menar i alla fall att någon form av caféverksamhet här uppe på andra våningen kunde vara ett sätt att locka fler av studenterna hit upp. För det fattas dock att det lilla köket där blir mer välutrustat. Just nu finns bara en diskbänk. Den som lever och läser får se.

Dagens värda vetande: Några millennier tillbaka i tiden var Jemen en nyckelpunkt för handelskaravaner mellan Asien och Europa. Inte minst exporterade man stora mängder av aromatiska substanser som rökelse och myrra till romarriket. I relativa termer borde området här ha haft en ekonomi motsvarande dagens oljerika stater (Jemen har en del olja, men inte alls i samma omfattning som grannländerna på arabiska halvön). Uttrycket ”Arabia Felix” eller ”Det lyckliga Arabien” myntades troligen någon gång vid den tiden. Av vem vet jag däremot inte exakt… De första årtiondena efter Kristus blev mer turbulenta, med olika erövrare som kom och gick – liksom i stora delar av mellanöstern och vår del av världen. Det är något av det man kan läsa om i boken ”Yemen – Travels in Dictionary Land” som jag skaffade före avresan. Författaren Tim Mackintosh-Smith är en britt som bor här i landet sedan ett antal år och publicerade skriften redan 1997. Men när man letar efter litteratur om Jemen på nätet, så verkar det här vara en av dem som rankas högst i kvalitetshänseende. ”This book is a classic” hävdar The Independent i ett citat som givetvis gärna återges av utgivaren på omslaget till min pocketupplaga. Jag har inte ens läst halva än, men återkommer säkert till den…

Intresserad av Jemen, sett ur nationell medial synvinkel? Besök gärna någon av de här tidningarnas websidor: Yemen Times (http://www.yementimes.com/) eller Yemen Today (http://www.yemen-today.com/go/).

%d bloggare gillar detta: