Yemenity2010's Blog

Battleground Culturica – The Plan

Posted in Tema: Kultur, Uncategorized by yemenity2010 on 25/02/2010

”Vägen till studenternas kulturintresse går genom magen”

Gammalt djungelordspråk eller möjligen rent önsketänkande från min sida.

Nu har den planerade cafeterian öppnat på prov i kulturbyggnaden på Swedish Center. Det är tänkt som ett enkelt och smidigt sätt att dels förse studenterna (av vilka de flesta läser engelska, elektronik och sömnad) med någon form av förtäring på nära håll, men också att öka cirkulationen överhuvudtaget i huset, som i korta drag ska utvecklas och få  ett bredare programinnehåll.  Första förmiddagen var ett allmänt kaos och vissa regeländringar vidtogs till nästa pass, som att studenterna beställer och inte själva lagar till sina önskemål inne i köket, som är ett (grovt uppskattat) tio-tolv kvadratmeter stort utrymme inne i biblioteket på övervåningen. Jag testar just nu olika öppettider och försöker snappa upp signaler på om utbudet är tillfredsställande eller inte. Delikata frågor, det där.

Dessutom har jag för ändamålet skaffat en fin liten bärbar CD-spelare kombinerad med kassettenhet och radio av märket Panasoaenic (sic!). Nej, jag tar inget ansvar för hur många originaldelar som ingår, även om produkten sägs vara ‘huvudsakligen’ sammansatt i Japan. Billig var den i alla fall. Försökte också bränna ut en del CD-ar med lämplig musik (något som man ju gör mer och mer sällan numera i takt med lagringsmediernas evolution och ökande artrikedom) men råkade ut för ett uppenbarligen inte helt ovanligt problem; de brännbara CD-skivorna här är ofta av sekunda kvalitet och ger upp innan de är färdigstekta. Förargligt. I värsta fall får jag väl beställa från bekanta hemmavid. Och hoppas att MacBookens brännarenhet inte själv grillats i processen av trial and error. Det uttrycket kan för övrigt appliceras på det mesta man sysslar med här. Möjligheterna till misstag är många…

…liksom när man tar beställningarna. Cafeterian innebär en konkret övning i att känna igen vem som beställt vad, även om menyn är enkel. Jag talar givetvis om damernas önskemål, eftersom majoriteten av dem är klädda i heltäckande svart tunika, eller som det kallas här; balto, med tillhörande makrama och lithma. Ögonen ser man, men inte så mycket mer. Att lära sig komma ihåg och skilja åt olika sorters handväskor och dylika tillbehör, det är ett tips från den kvinnliga delen av lärarkåren på stället. Jo, de har ju lättare att lägga märke till sådana detaljer automatiskt, kvinnor. Eller inte? Röstprofilering är också en taktik jag arbetar på att förfina till perfektion…

Noteringar i marginalen; den tveksamma tandstatusen (framförallt färgmässigt) hos alltför många jemeniter brukar tillskrivas olika faktorer. Ibland framhävs dålig vattenkvalitet, liksom det utbredda bruket av qat (de där löven som tuggas frekvent, ni vet). Något som också skulle kunna ha en inverkan är mängden socker som blandas i kaffe och te. I samband med starten av caféverksamheten inser jag hur mycket sötningsmedel som anses vara normalt – åtminstone tre teskedar i ett glas (det är ju så man helst dricker te här). Smaken är ofta tilltalande, inte minst på grund av den extra kryddan som ska till för en riktig shahi halib (europeiserad stavning) och jag riskerar nog själv att bli beroende om jag fortsätter konsumera te på jemenitiskt vis i samma takt som hittills. Det kanske är dags för en tandblekning när jag återvänder till Sverige.

Coming up: På lördag öppnar vi den första konstutställningen i kulturhuset (såvitt jag känner till) med en ung begåvad artist härifrån Taiz. Utformar en del enklare marknadsföringsmaterial och hoppas på word-of-mouth-taktikens framgångar inom konstnärens och centrets personliga nätverk.

Dagens värda vetande: En människa dör snabbare av sömnbrist än av svält. I det första fallet räcker tio dagar för en dödlig dos, medan hungern kan vara i några veckor innan den tar ut sin rätt helt och hållet. Förutsatt att man i båda exemplen är helt utan sömn respektive mat, antar jag. Källan är i alla fall twitter-flödet från den mexikanska tidskriften Conozca Más.

För ännu mer övrigt nästan allra sist: Nu har jag lyckats komma till skott och recensera Alicia Keys ”The Element of Truth” här. Ifall någon undrade över just det, vilket kanske inte är troligt men ändå möjligt. Och allt är möjligt för den som tror och betalar skatt, eller hur?

Och apropå den möjligen märkliga rubriken, så är den inspirerad av en science fiction-serie jag också recenserat – samtliga säsonger, faktiskt, med den senaste här.

Annonser

Arabrakadabra, absolut

Posted in Direkt från Jemen, Uncategorized by yemenity2010 on 17/02/2010

Imorgon är det dags – till slut. Efter att ha plockat upp enstaka hälsningsfraser, räkneord och annat instrumentellt när man vistas i ett arabland, så är första lilla privatlektionen inbokad till imorgon förmiddag. Förhoppningsvis blir det av regelbundet en gång i veckan under en tid framöver – hur länge vet jag inte alls exakt just nu. Läraren är en av studenterna på centret där jag arbetar, en kille med många järn i den berömda elden, bland annat extraknäck med att lära ut basal arabiska till nykomlingar. Som mig.

Problemet hittills med det här språket verkar från mitt perspektiv vara att det vimlar av korta, kärnfulla ord och fraser som låter påfallande lika varandra. Och i regel påminner de inte om svenska eller något annat språk jag läst på ett sätt som gör det lättare att memorera dem. Nu finns det, vid närmare eftertanke, ganska många glosor och uttryck även i våra germanska och latinska språktrådar som hämtats från arabiskan (kaffe, socker, alkemi, chiffer, schackmatt – etc). Men ändå. Det här är troligen inte världens svåraste språk, men tillräckligt av en utmaning – inte minst för att de har ett helt eget alfabet att försöka få grepp om. Och så läser de ju som bekant baklänges. Helt objektivt.

Vilket är världens tungroddaste tungomål för utbölingar då? Tidskriften The Economist gjorde ett försöka att besvara frågan ganska nyligen (http://www.economist.com/world/international/displaystory.cfm?story_id=15108609) . Latin är en prövning för många engelsktalande, inte minst på grund av verbformerna; och grammatiken i latinska språk som spanska är inte att leka med, konstaterar de (i det senare fallet är jag kapabel att ha en åsikt – och hålla med). Franska och engelska har nästan rekordmånga alternativa sätt att stava till likalydande ljud. Franskan har till exempel 13 olika stavningsvarianter för det synbarligen simpla ljudet ”o”. Men ”English is a relatively simple language, absurdly spelled” argumenterar den engelskspråkiga publikationen. I många asiatiska språk, som mandarin (världens mest talade?) ändrar orden betydelse beroende på betoning. Och i Botswana finns ett tusental personer vars modersmål heter !Xóõ, vilket kräver avancerade gymnastiska övningar för hals och gom genom inte inte minst 22 olika klickljud. Turkarna är uppfinningsrika när det gäller att bygga ihop flera ord till sinnesvidgande långa sammanhängande fraser. Men värstingen av alla, enligt Economist, heter tuyuca och talas någonstans i östra Amazonas. Där stöter man i princip på alla utmaningar ett språk kan erbjuda; framförallt långa fraser och ovanligt många genus, samt obligatoriska verb-ändelser som i sig förklarar hur en person kommit över information om det han eller hon uttalar sig om – genom egna iakttagelser eller i andra hand, och så vidare. ”Evidential languages force speakers to think hard about how they learned what they say they know” sammanfattar artikelförfattaren, som också kort kommer in på frågan om hur mycket ett givet språk påverkar själva sättet att tänka i den berörda kulturen, liksom det faktum att många spännande språk är på god (eller ond) väg att helt försvinna inom några generationer. Dit hör bland annat tuyuca…

…men knappast arabiska, som rimligtvis talas av ett par hundra miljoner människor (även om jag inte letat upp den senaste statistiken än). Det låter inte exakt likadant i hela området – från arabiska halvön där jag alltså vistas just nu, till Mauretanien på afrikanska västkusten – och osannolikt homogent vore det väl annars. I korthet kan man dela in språket i tre varianter: modern standardararabiska som ska kunna förstås av hela arabvärlden och som innefattar det mesta av det som skrivs och publiceras numera; klassisk arabiska som Koranen och klassisk litteratur är författad på; samt inte oväntat ett antal regionala och lokala dialekter som används till vardags*. Och så mycket har jag förstått att Jemen inte är ett undantag när det gäller förekomsten av slanguttryck och högst egna lingvistiska piruetter. Time to learn how to dance, entonces. Chao for Now, Au revoir mes amies och Ashufaqom ba’aden.

* Källa: Mastering Arabic (Jane Wightwick och Mahmoud Gaafar – Palgrave Macmillan Master Series, 2007)

Arabiska influenser i svenskan, enligt Wikipedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Arabiska_lånord_i_svenskan

%d bloggare gillar detta: